Luftvärnet ser framåt och uppåt

Luftvärnsseminarium 2016 i Halmstad var berikande, förmedlande och utbildande

Under vecka 48 genomfördes det årliga Luftvärnsseminariet i Halmstad. Fokus var inte helt oväntat på de nya stora luftvärnssystem som är på ingång och de krav dessa ställer på främst sensorer men även på bland annat ledning och taktik. Representanter från samtliga försvarsgrenar var representerade på seminariet.

Luftvärnsseminarium 2016
Närmast, framför det nya radarsystemet, står Saabs representatnt Claes Trulsson, bataljonchefen Roger Åhfelt, regementsförvaltaren Per Ljungnér och regementschefen överste Anders Svensson. Saab G 4A är ett möjligt komplement till befintliga UndE 23, när luftvärnet får det nya medelräckviddiga robotsystemet, som ska ersätta rb 97 Hawk.
Luftvärnsseminarium 2016
Närmast, framför det nya radarsystemet, står Saabs representatnt Claes Trulsson, bataljonchefen Roger Åhfelt, regementsförvaltaren Per Ljungnér och regementschefen överste Anders Svensson. Saab G 4A är ett möjligt komplement till befintliga UndE 23, när luftvärnet får det nya medelräckviddiga robotsystemet, som ska ersätta rb 97 Hawk.
Närmast, framför det nya radarsystemet, står Saabs representatnt Claes Trulsson, bataljonchefen överstelöjtnant Roger Åhfelt, regementsförvaltaren Per Ljungnér och regementschefen överste Anders Svensson. Saab G 4A är ett möjligt komplement till befintliga UndE 23, när luftvärnet får det nya medelräckviddiga robotsystemet, som ska ersätta rb 97 Hawk. Foto: Carl Sjöstrand /Försvarsmakten
Luftvärnsseminarium 2016
Kapten Magnus Thylin delade med sig av Flottans stora erfarenheter på området passiva sensorer och signalspaning - något som vi ser fram emot att införa i Luftvärnet!
Kapten Magnus Thylin delade med sig av Flottans stora erfarenheter på området passiva sensorer och signalspaning - något som vi ser fram emot att införa i Luftvärnet! Foto: Carl M Sjöstrand /Försvarsmakten
Luftvärnsseminarium 2016

Förste forskare Simon Ahlberg från FOI berättade om resultatet av en studie som Luftvärnets stridsskola beställt; Hot från taktiska och stridstekniska UAS (unmanned aerial systems, tidigare benämnt UAV)
Förste forskare Simon Ahlberg från FOI berättade, och visade film, om resultatet av en studie som Luftvärnets stridsskola beställt; Hot från taktiska och stridstekniska UAS (unmanned aerial systems, tidigare benämnt UAV) Foto: Carl M Sjöstrand /Försvarsmakten

Kapten Magnus Thylin från Tredje sjöstridsflottiljen och fanjunkare Petter Hökenström från Sjöstridsskolan delade med sig av sina gedigna erfarenheter av passiva sensorer och signalspaning – något som också blir en del i framtidens luftvärn. Eftersom det svenska luftvärnet är relativt litet är det av största vikt att undvika upptäckt. Därför är det en fördel att kunna stå "tyst" (= utan att egen radar sänder ut någon signal) så länge som möjligt. Det är här de sofistikerade "passiva sensorerna" kommer in i bilden.

– Efter några månaders utbildning på systemen behöver man arbeta ungefär ett år till sjöss, tillsammans med en erfaren operatör, för att kunna fungera själv. Därefter tar det ytterligare några år innan man är en riktigt duktig operatör, berättade Magnus.

Passiv spaning sedan 1951

65 års erfarenhet imponerar – 1951 fick Marinen sin första passiva sensor. Genomgången blev ganska översiktlig, med hänsyn till sekretess, men öppet är att man har ett nära samarbete med FRA vilket även inkluderar ett utbyte i utbildningssammanhang.

Den viktigaste aktiva sensorfunktionen för målupptäckt och exakt invisning är fortfarande en effektiv radar. Här kom Saab in i seminarieprogrammet och demonstrerade sina senaste radarsystem, Giraffe 4A och 8A. G 4A är ett möjligt komplement till befintliga UndE 23, när luftvärnet får det nya medelräckviddiga robotsystemet, som ska ersätta rb 97 Hawk. För att kunna nyttja ett nytt system fullt ut krävs en radar med längre räckvidd än dagens samt med minst lika bra snabbhet.