Den ryska invasionen av Ukraina påverkar Sveriges säkerhet. Sedan den fullskaliga invasionen i februari 2022 har händelseutvecklingen blivit svårare att förutse. Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige bedöms för närvarande som låg. Försvarsmakten följer utvecklingen noga och bevakar Sveriges territorium och närliggande områden dygnet runt.

Rysslands invasion av Ukraina innebar ett brott mot tidigare säkerhetsordning där acceptans för staters suveränitet och nationsgränsernas okränkbarhet rådde. Därför bedriver Sverige idag ett aktivt försvar och bevakar närområdet noga. 

Samtidigt som risken för ett militärt angrepp mot Sverige bedöms som lågt föreligger en ökad risk för påverkansoperationer och andra fientliga aktioner. Sabotage mot infrastruktur under havsytan har skett, cyberangrepp sker återkommande och politiska påverkanskampanjer riktade mot Sverige pågår. 

Försvarsmakten har en bra bild av läget runt Sverige och god kännedom om Rysslands kapacitet, såväl i Ukraina som i vårt direkta närområde. Försvarsmakten anpassar och vidtar de åtgärder som krävs, enskilt och tillsammans med våra partnerländer, för att möta och hantera olika typer av händelseutvecklingar.

Försvarsmakten ansvarar för Sveriges militära försvar. Det är en del av totalförsvaret, vilket består av det militära- och det civila försvaret. Alla mellan 16-70 år i Sverige omfattas av totalförsvarsplikten och det innebär en skyldighet för medborgare att bidra till totalförsvaret. Det är viktigt att alla skaffar sig kunskap om vad det innebär. Ett starkare militärt och civilt försvar skapar motståndskraft och avskräcker från angrepp. 

För att informera dig om utvecklingen i vårt närområde bör alla följa nyhetsflödet, granska information kritiskt och se över din hemberedskap. 

Gotlands viktiga läge

Östersjön. Med sina handelsleder och livliga sjötrafik ett extremt viktigt hav för en lång rad nationer i norra Europa.

Gotland har en central position i Östersjön. Med ön som bas kan man dominera Östersjön och kontrollera kommunikationerna till sjöss och i luften. Under den period av avspänning som följde efter Sovjetunionens sönderfall avvecklades det mesta av den starka militära närvaron på Gotland och det sista regementet lades ner 2005. Endast Hemvärnet fanns kvar för att försvara ön.

Rysslands angrepp mot Georgien 2008 och Ukraina 2014 var vändpunkter och 2018 återupprättades Gotlands regemente P 18. I dag finns åter en permanent närvaro med både anställda soldater och värnpliktsutbildning. Regementet växer stadigt och inom några år ska krigsförbandet Stridsgrupp Gotland vara fullt etablerat, dimensionerat för att kunna möta ett anfall från en kvalificerad motståndare.

Svensk och finsk personal vid en F 18 Hornet.
Svensk och finsk personal vid en F 18 Hornet.
I början av mars genomförde Sverige och Finland en gemensam flyg- och marinövning. På bilden syns svensk och finsk personal vid en finsk F 18 Hornet. Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten
Svenska och danska stridsflygplan.
Svenska Jas 39 Gripen och danska F-16 Fighting Falcon i samövning i svenskt, danskt och internationellt luftrum i mitten av mars. Foto: Försvarsmakten
Helikopter inifrån.
Marinen övervakar svenskt territorium alla dagar, året om, både på ytan och under. Helikoptrar har en viktig roll inom såväl ytövervakning som ubåtsjakt. Under den senaste tidens försämrade omvärldsläge har helikoptrar varit integrerade i sjöstridskrafterna vid flera samövningar och operationer. Foto: Försvarsmakten
Soldater tittar på robotar.
Robotsystem 98 bemannades av soldater från Luftvärnsregementet (Lv 6). Foto: Emy Åklundh/Försvarsmakten
Patrullerande soldater vid affär.
Runt om på Gotland har det synts patrullerande soldater. Foto: Emy Åklundh/Försvarsmakten
Stridsfordon 90 på vinterväg.
Stridsfordon 90 rullar fram över vinterlandskapet på Gotland. Foto: Emy Åklundh/Försvarsmakten
Kolonn med terrängbil 16.
Flera enheter och resurser har den senaste tiden förflyttats till Gotland. Här rullar en kolonn med terrängbil 16. Foto: Emy Åklundh/Försvarsmakten
Soldater övar med granatkastare.
Soldater från Livgardet (LG) övar med granatkastare (GRK) i samband med att Försvarsmaktens förstärkte sin närvaro på Gotland. Foto: Emy Åklundh/Försvarsmakten

Intresset för Arktis

En stor del av Sveriges yta befinner sig geografiskt sett i Arktis. I och med klimatförändringarna har Arktis blivit ett högintressant militärt område. När isarna smälter öppnas ett nytt hav upp som är fem gånger så stort som Medelhavet. Det innebär att nya farleder och mer naturtillgångar blir tillgängliga, vilket i sin tur leder till ökande konkurrens mellan stormakterna.

Nästan 50 procent av den arktiska landmassan ligger på ryskt territorium. Det betyder att Ryssland har en mycket lång kust mot Norra ishavet. Isen där har fungerat som en naturlig skyddsbarriär för Ryssland, men när den nu smälter upplever Ryssland det som ett hot.  I Murmansk befinner sig den ryska norra marinen och vid en eventuell konflikt med Nato i Arktis kommer Ryssland sannolikt vilja försvara sig, och även förhindra att amerikanska förstärkningar når fram till området.

I en sådan eventuell konflikt är det oundvikligt att även Sverige kommer att påverkas.

Arktis
Video: Intresset för Arktis. Längd 01:35.

Arktiska rådet är ett internationellt forum för samarbete mellan regeringarna i de åtta arktiska länderna: Sverige, Norge, Finland, Danmark, Island, Ryssland, Kanada, USA, samt sex organisationer för ursprungsfolk. Rådets arbete syftar till att skydda den arktiska miljön, hållbar utveckling och förbättring av de arktiska invånarnas ekonomiska, sociala och kulturella välstånd.

Sverige arbetar med att skapa olika typer av samarbetsavtal, både bi- och multilaterala, som ska främja fred, stabilitet och säkerhet i området.

För rent militära frågor deltar Försvarsmakten i Arctic Security Forces Roundtable (ASFR), ett forum som grundades 2010 av Norge och USA, och som arbetar med att främja regional förståelse och samarbete mellan de militära styrkor som är verksamma i och runt den arktiska regionen.

Vanliga frågor

Miljö, vår

Så pratar du med barn om oro

Här får du som vuxen tips på hur du kan möta den oro som barn och unga kan känna om omvärlden just nu.

Säkerhet, kampanj. Får ej användas.

Vem gillar det du delar?

Även öppen information kan vara olämplig att dela. Så bjud inte på för mycket.