Den ryska invasionen av Ukraina har gjort omvärlden mer konfliktfylld och händelseutvecklingen svårare att förutse. Därför bedriver Sverige ett aktivt försvar.
I samband med explosionerna i Polen den 15 november följde Försvarsmakten händelserna mycket noga, men vidtog inga ytterligare åtgärder.

Andra exempel på Försvarsmaktens verksamhet är att myndigheten stöttade Kustbevakningen och Säpo med anledning av sabotagen på Nordstream 1 och 2.

Det ryska beskedet om delvis mobilisering som kom 21 september 2022 omhändertogs av Försvarsmaktens beredskaps- och operationsplanering och myndigheten fortsätter att följa rysk militär verksamhet i närområdet.

Försvarsmakten har en bra bild av läget runt Sverige och god kännedom om Rysslands kapacitet, såväl i Ukraina som i vårt direkta närområde. Försvarsmakten anpassar och vidtar de åtgärder som krävs, enskilt och tillsammans med våra partnerländer, för att möta och hantera olika typer av händelseutvecklingar, precis som tidigare.

Gotlands viktiga läge

Östersjön. Med sina handelsleder och livliga sjötrafik ett extremt viktigt hav för en lång rad nationer i norra Europa.

Gotland har en central position i Östersjön. Med ön som bas kan man dominera Östersjön och kontrollera kommunikationerna till sjöss och i luften. Efter att ha varit i det närmaste avmilitariserad sedan försvarsbeslutet 2004 påbörjades en uppbyggnad av den militära närvaron på Gotland. Det skedde som ett svar på den ryska invasionen av Georgien 2008. Den 1 januari 2018 återetablerades Gotlands regemente (P 18) på ön. I ÖB:s råd till regeringen som lämnades 1 november 2022 förordas att stridsgrupp Gotland förstärks till en mer komplett mekaniserad bataljon.

Svensk och finsk personal vid en F 18 Hornet.
Svensk och finsk personal vid en F 18 Hornet.
I början av mars genomförde Sverige och Finland en gemensam flyg- och marinövning. På bilden syns svensk och finsk personal vid en finsk F 18 Hornet. Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten
Svenska och danska stridsflygplan.
Svenska Jas 39 Gripen och danska F-16 Fighting Falcon i samövning i svenskt, danskt och internationellt luftrum i mitten av mars. Foto: Försvarsmakten
Helikopter inifrån.
Marinen övervakar svenskt territorium alla dagar, året om, både på ytan och under. Helikoptrar har en viktig roll inom såväl ytövervakning som ubåtsjakt. Under den senaste tidens försämrade omvärldsläge har helikoptrar varit integrerade i sjöstridskrafterna vid flera samövningar och operationer. Foto: Försvarsmakten
Soldater tittar på robotar.
Robotsystem 98 bemannades av soldater från Luftvärnsregementet (Lv 6). Foto: Emy Åklundh/Försvarsmakten
Patrullerande soldater vid affär.
Runt om på Gotland har det synts patrullerande soldater. Foto: Emy Åklundh/Försvarsmakten
Stridsfordon 90 på vinterväg.
Stridsfordon 90 rullar fram över vinterlandskapet på Gotland. Foto: Emy Åklundh/Försvarsmakten
Kolonn med terrängbil 16.
Flera enheter och resurser har den senaste tiden förflyttats till Gotland. Här rullar en kolonn med terrängbil 16. Foto: Emy Åklundh/Försvarsmakten
Soldater övar med granatkastare.
Soldater från Livgardet (LG) övar med granatkastare (GRK) i samband med att Försvarsmaktens förstärkte sin närvaro på Gotland. Foto: Emy Åklundh/Försvarsmakten

Intresset för Arktis

En stor del av Sveriges yta befinner sig geografiskt sett i Arktis. I och med klimatförändringarna har Arktis blivit ett högintressant militärt område. När isarna smälter öppnas ett nytt hav upp som är fem gånger så stort som Medelhavet. Det innebär att nya farleder och mer naturtillgångar blir tillgängliga, vilket i sin tur leder till ökande konkurrens mellan stormakterna.

Nästan 50 procent av den arktiska landmassan ligger på ryskt territorium. Det betyder att Ryssland har en mycket lång kust mot Norra ishavet. Isen där har fungerat som en naturlig skyddsbarriär för Ryssland, men när den nu smälter upplever Ryssland det som ett hot.  I Murmansk befinner sig den ryska norra marinen och vid en eventuell konflikt med Nato i Arktis kommer Ryssland sannolikt vilja försvara sig, och även förhindra att amerikanska förstärkningar når fram till området.

I en sådan eventuell konflikt är det oundvikligt att även Sverige kommer att påverkas.

Arktis
Video: Intresset för Arktis. Längd 01:35.

Arktiska rådet är ett internationellt forum för samarbete mellan regeringarna i de åtta arktiska länderna: Sverige, Norge, Finland, Danmark, Island, Ryssland, Kanada, USA, samt sex organisationer för ursprungsfolk. Rådets arbete syftar till att skydda den arktiska miljön, hållbar utveckling och förbättring av de arktiska invånarnas ekonomiska, sociala och kulturella välstånd.

Sverige arbetar med att skapa olika typer av samarbetsavtal, både bi- och multilaterala, som ska främja fred, stabilitet och säkerhet i området.

För rent militära frågor deltar Försvarsmakten i Arctic Security Forces Roundtable (ASFR), ett forum som grundades 2010 av Norge och USA, och som arbetar med att främja regional förståelse och samarbete mellan de militära styrkor som är verksamma i och runt den arktiska regionen.

Vanliga frågor

Miljö, vår

Så pratar du med barn om oro

Här får du som vuxen tips på hur du kan möta den oro som barn och unga kan känna om omvärlden just nu.

Säkerhet, kampanj. Får ej användas.

Vem gillar det du delar?

Även öppen information kan vara olämplig att dela. Så bjud inte på för mycket.