Signalist i kåren

Det är slutövning för Amfibieregementets signalistutbildning och självklart har det efterfrågade amfibievädret levererats. Snöblandat regn slår i soldaternas ansikten och både solen och den närliggande vegetationen är svåra att se. Det gamla ordspråket att solen alltid skiner på en amfibiesoldat börjar kännas som en myt.

Soldater reser högantenn.
Soldater reser högantenn.
I ett av momentet ska gruppen resa en högantenn. Att fästa antennen mot ett träd löser både stöd och maskering. Foto: Magnus Lindstedt/Försvarsmakten
Soldat sedd genom bildförstärkare.
Att lösa sin uppgift i dagsljus när snön yr och händerna skakar kan vara nog så svårt. När mörkret har fallit blir det ännu svårare. Foto: Christoffer Malm/Försvarsmakten
Tre soldater arbetar med radioutrustning.
Ibland är det flera system som ska fungera ihop. Utbildningsmiljön är karg men den samlade kompetens gör ofta att problemlösningen går snabbare. Foto: Magnus Lindstedt/Försvarsmakten
Soldat packar upp utrustning ur väska.
Signalisterna använder både buren och monterad radioutrustning. Metoderna är desamma och principerna för signalering gäller alltjämt. Foto: Magnus Lindstedt/Försvarsmakten
Fyra soldater arbetar med sambandsutrustning.
I Sik 1 arbetar soldaterna i små grupper. Under den näst sista utbildningsdagen får de lösa uppgifter på olika stationer. Foto: Magnus Lindstedt/Försvarsmakten

Patrice Freeman är 20 år och jobbar som signalist i Andra amfibiebataljonen. Hon är en av de 21 soldater som genomför utbildningen Signalist i kåren 1 (Sik 1) och har under de senaste sex veckorna utbildats i signalering, med allt vad det innefattar.

Sik 1 är en grundkurs som inleds med att utbilda soldaterna på grunderna i amfibiekårens radiosystem. Därefter följer praktiska moment och slutligen slutövning i skärgårdsnära miljö - i sann kåranda. Eftersom alla på kursen har olika utbildningsståndpunkt är kunskapsnivån varierande. Patrice Freeman har jobbat som bataljonssignalist sedan augusti och deltog under hösten även i övning Aurora  i samma befattning. 
– Det har varit skönt att ha lite förkunskaper eftersom vissa delar av kursen har varit ganska teoritunga. Annars har det varit en bra variation mellan teori, praktiska moment och till och med lite roliga frågesporttävlingar, säger Patrice.

Patrice Freeman tog examen från sin grundutbildning under sommaren 2017. Nu tjänstgör hon på 201:a ledningskompaniet vid Andra amfibiebataljonen.
Patrice Freeman tog examen från sin grundutbildning under sommaren 2017. Nu tjänstgör hon på 201:a ledningskompaniet vid Andra amfibiebataljonen. Foto: Magnus Lindstedt/Försvarsmakten

Patrice påbörjade den militära grundutbildningen direkt efter gymnasiet, men intresset för Försvarsmakten startade mycket tidigare än så. Strax innan hon slutade grundskolan hade hon planer på att bli pilot, men efter att en vän berättat historier om grodmän och kåranda, fick hon snabbt upp ögonen för Amfibieregementet. När tiden var inne och det var dags att söka, var valet givet. Hon skulle till amfibiekåren. Där är hon nu och hon har inga planer på att lämna.
– Jag trivs jättebra och är väldigt nöjd över att vara här! Jag har planer på att läsa vidare till officer i framtiden, men det är efter jag har blivit ett esse på ledning, säger Patrice med ett leende.

Hon hoppas och tror att Sik-utbildningen kommer gynna henne i hennes karriär i försvarsmakten. Framför allt ser hon fram emot framtida SIK-kurser, vilka kommer rikta sig mot hennes befattning som bataljonssignalist.
– Trots att just den här kursen inte riktar sig specifikt till min befattning så har jag lärt mig väldigt mycket. Saker jag inte har funderat över tidigare, men även saker som jag tidigare trott att jag har kunnat men som har visat sig att så inte var fallet, säger Patrice och skrattar.
Hon fortsätter:
– Om inte annat så har den här kursen gjort mig betydligt mer självsäker i att signalera, men jag ser fram emot fortsättningskurserna då jag får specialisera mig i min egen befattning.

Kursens första övningsdygn innefattade praktiska moment med kortvågsradion. Alla grupper fick en varsin radio och en bil, sen begav de sig raka vägen mot Gävle. Samtidigt lämnades en motstation kvar på Berga. Syftet med övningen var att testa radions funktion på olika avstånd.
– Det här var för mig det roligaste på kursen. Sambandet fungerade sådär, men det gjorde bara att vi fick öva på att felsöka, säger Patrice.

På fredag är kursens sista dag. På måndag återgår soldaterna till sina ordinarie kompanier men med en ny kompetens. Sveriges bästa amfibiekår har nu tagit första steget mot att skapa Sveriges bästa signalister.