Soldater, sjömän och officerare i Försvarsmakten tränar för en verksamhet som i värsta fall kan leda till döden. Precis som med allt annat vi gör behöver vi vara förberedda och kunna hantera en situation där någon avlider. I samhället idag är döden sällan ett samtalsämne och vissa tycker det är svårt och jobbigt att prata om det, oavsett om det handlar om den egna eller någon annans.
Under Sjöstridsskolans gruppbefälsutbildning, som är ett steg mot en officersutbildning, finns tid i schemat för reflektion om döden. Amiralitetspredikant Charlotte Rönnbäck har bjudit in gruppbefälseleverna till kyrkan för att bland annat samtala om döden och hur man kan ta sig igenom en kris.
– Döden är ofta ett svårt och tungt ämne oavsett om vi tidigare varit i kontakt med det eller inte. Just därför, för att vara beredd i tanken på att en dag kunna behöva hantera att en kamrat eller motståndare dör, tar vi upp det i lugn och ro. Att vara förberedd på tänkbara situationer ökar vårt mentala stridsvärde, säger Charlotte Rönnbäck.
Krishantering
”Hur kan du som gruppbefäl hantera att ge en order som skulle kunna leda till att en kamrat kan dö? Hur kan du hitta motivation att fortsätta strida om du inte vet hur dina nära och kära mår därhemma?”
Charlotte ställer frågor och ber de 25 eleverna att först fundera på egen hand och därefter samtala med kamraten intill. Den som vill är välkommen att dela med sig av sina tankar.
Utöver att leda och styra har ett gruppbefäl även uppgiften att stötta sina gruppmedlemmar i olika situationer, kanske i chock eller sorg. Därför går Charlotte igenom de fyra H:na som kan vara till hjälp i den medmänskliga kontakten med en person i kris.
Håll om – fysisk beröring hjälper. Krama om eller lägg en hand på den som är i chock.
Häll i – se till att personen får i sig värmande dryck. Det gäller dock inte en person som drabbats av medicinsk chock.
Håll ut – var ett stöd, inte bara initialt. Det kan ta tid, så var beredd på att finnas till hands under en längre period.
Håll tyst – den som är i chock eller kris kan ha behov av att bara sitta tyst i sällskap med någon, eller prata. Se till att vara den som lyssnar.
Kan man förbereda sig för döden?
Några av deltagarna menar att ämnet är djupt och svårt att samtala om men att det kommer mer naturligt i samband med att man utfört skarpa uppgifter och går igenom händelserna i efterhand. Men vikten av att vara förberedd i tanken trots att det är ett jobbigt ämne, är de flesta överens om.
– Jag tänker att om befälet som ska leda sin grupp med målet att lösa en specifik uppgift i kris eller krig redan har bekantat sig med tanken på att hantera en situation där någon har avlidit, då är chansen större att lyckas. Men visst, man kan aldrig veta exakt hur man själv reagerar, säger Amiralitetspredikant Charlotte Rönnbäck.