– Vi genomför nu en förbandsövning under läge av hemvärnsberedskap. Det betyder att vi övar befattningar och förbandet inför ett eventuellt hemvärnslarm. Insatskompanierna övar idag tagande av stridsställning och hundtjänst. Bevakningskompanierna var inne och övade för två veckor sedan, där de övade nästan samma sak. Det har varit en väldigt nyttig övning med bra resultat från kompanierna, säger övningsledaren, major Patrik Borgström. Efter första stridsmomentet är kompanichefen Roger Dannefrid nöjd.
– Idag har vi övat med BT-utrustning, en sorts lasermarkeringsutrustning som registrerar skott från vapen och träffar på västar och sensorer på fordon, vilket var ett tag sedan. Det är ett bra system som gör stridens utfall tydligt. Nu har vi testat och vi har dragit några slutsatser. Snart ska vi göra det en gång till och då förhoppningsvis ännu bättre. Det blir ett liknande genomförande med ungefär samma förutsättningar, fast fienden kommer att bete sig på ett annat sätt.
Hunden bidrar med viktig pusselbit
Björn Järverud är övningsledare för det så kallade hundmomentet. Gruppcheferna får order att genomföra förföljning med hund och gruppen transporteras ut till området där motståndaren har synts. Där ska de leta rätt på spåret och påbörja förföljningen.
– Under förmiddagen har vi förberett det här momentet med utbildning i ett stationssystem, så att alla i gruppen har grundläggande koll på begrepp med mera.
Björn Järverud är övningsledare för det så kallade hundmomentet.
Foto: Foto: Anna-Lena Hesse/Försvarsmakten
Alla observationer under förföljandet rapporteras till plutonstaben som plottar det på en karta. Informationen går vidare till kompanistaben för bearbetning och sedan till bataljonsstaben så att de kan skapa sig en helhetsbild. Där kan de se, till exempel, att ett kompani rapporterat in tre förföljningar i en viss riktning och att det andra kompaniet har rapporterat förföljningar i en annan riktning. Observationer gruppen får genom hunden är en viktig pusselbit i ett större pussel.
– Den informationen bearbetar bataljonstaben för att ringa in och kanske slå motståndaren, förklarar Björn Järverud.
Evelina Broström är hundbefäl i 121:a kompaniet.
– Jag har en multifunktionsroll. Eftersom jag är specialist bistår jag kompaniledningen med frågor rörande hundtjänst, men jag ska även bistå hundförarna så att de hamnar på en bra grundläggande nivå. Jag utbildar också gruppchefer, plutonchefer och kompaniledning så att de kan nyttja redskapet hund. Man kan säga att jag stödjer hundspåret inom hela kompaniet.
Evelina har varit med i hemvärnet i över 10 år och började som hundförare.
– Jag skaffade en hund och ville arbeta med den och tyckte det här var ett intressant sätt att få göra det.
Bygger broar
Norrbottensbataljonens pionjärpluton genomför grundutbildning på Krigsbro 4. En brokonstruktion bestående av komponenter i aluminiumlegering och som byggs i krig när en broförbindelse som tidigare funnits har blivit obrukbar eller saknas. Maxlängden är 26 meter lång och då väger bron 13 400 kilo.
I landet finns idag tre pionjärplutoner och den fjärde är under uppbyggnad. Pionjärsoldaternas främsta uppgift är att försvåra motståndarens framkomlighet genom minering eller sprängning av transportsträckor eller för motståndaren strategiskt viktiga platser. Stöter den egna bataljonen på hinder är det pionjärplutonens uppgift att röja undan hindret. Exempel på det kan vara att spränga bort minor, eller som här, bygga en tillfällig broförbindelse för övergång vid vattendrag eller annan svåröverkomlig plats.
– Vi har byggt upp bron, sänkt ner den och broat in, alltså lagt den på plats. Sedan bryter vi bron och repeterar momenten med roterad personal så att alla soldater får genomföra arbetet i alla positioner. På så sätt sprider vi ut all kunskap över hela gruppen, berättar kapten Dan Fjällström.
Under onsdagen ryckte gruppcheferna in och genomförde grundprinciperna för brobyggandet. På torsdagen kunde de sedan leda soldaterna i processen.