Det är av stor vikt att ett nära samarbete sker mellan berörda myndigheter och aktörer. PFAS-användningen och de föroreningar som har uppkommit genom denna användning utgör ett samhällsproblem med många aktörer.
Arbetet inom försvarssektorn sker exempelvis genom att:
- Utföra kontinuerliga utredningar av föroreningar i mark, grundvatten och ytvatten
- Medverka i kunskapsöverföring och delta i myndighetsgemensamma nätverk
- Tillsammans med Försvarets Materielverk arbeta med tekniska lösningar och alternativa släckmedel
- Planera för miljösäkrade infrastrukturella förändringar
- Löpande kommunicera myndighetens arbete till berörda parter
- Medverka i myndighetsgemensamma samarbetsprojekt för att främja ny teknik och forskning
Åtgärder i dagsläget
Försvarsmakten genomför miljötekniska undersökningar som syftar till att utreda föroreningssituationen inom nuvarande och tidigare fastighetsbestånd. Utredningarna syftar till att ge svar på eventuella samband mellan konstaterade föroreningar och Försvarsmaktens användning av släckskum. I ett antal fall har samband konstaterats med åtföljande ansvar för Försvarsmakten. Försvarsmakten genomför även riskbedömningar relaterade till påträffade PFAS-föroreningar.
Försvarsmaktens bedömning är att det inte är rimligt att övergå till de fluorfria släckskum som erbjuds på marknaden eftersom de inte uppfyller de krav på släckkapacitet som krävs för att upprätthålla flygsäkerheten vid förbanden. Det handlar här om mycket korta insatstider för räddning av flygförare vid släckning av brinnande flygplan, i vissa fall med vapenlast, på flygplatser. Det pågår därför ett arbete för att hitta en ersättningsprodukt som både är fluorfri och som klarar Försvarsmaktens krav på verksamheten.
Det pågår ett arbete tillsammans med Försvarets materielverk för att hitta fluorfritt släckmedel som främst ska användas i kommande räddningsfordon typ 2 och som klarar Försvarsmaktens krav. Vidare ska Försvarets materielverk utreda hur Försvarsmakten kan åtgärda/sanera befintliga räddningsfordon från PFAS.
Försvarsmakten har tillsammans med försvarssektorn initierat ett samarbetsprojekt med Research Institutes of Sweden (RISE) avseende tekniskt och samhällsekonomiskt relevanta lösningar för substitution av släckmedel, spridningsbegränsning, rening och sanering. Projektet kommer att erbjuda fysiska testbäddar för utvärdering av nya forskningsrön och metoder/teknik för rening. Såväl svenska som internationella deltagare från universitet, högskolor och institutioner samt industri engageras.
-
Varför har Försvarsmakten använt släckmedel som innehåller PFAS-ämnen?
De brandsläckningsskum som Försvarsmakten använder och har använt är godkända släckmedel vid den givna tidpunkten för användningen. Försvarsmaktens verksamhet kräver användning av ett släckmedel för att snabbt kunna släcka bränder.
Läs mer i handlingsplanen på sida 2 (PDF)
-
Hur stor andel av de historiska PFAS-föroreningarna i Sverige står Försvarsmakten för?
Försvarsmaktens historiska föroreningar utgör endast en liten del av den totala PFAS-föroreningen i Sverige. För brandsläckningsskum betyder det att Försvarsmakten historiskt har omsatt mellan ca 7- 10 procent av den totala mängden brandsläckningsskum som förbrukades i Sverige per år. Resterande andel användes inom kommunal räddningstjänst, civil flygräddningstjänst samt släcksystem och räddningstjänst för industri och bränsledepåer.
Läs mer i handlingsplanen på sida 2 (PDF)
-
Hur arbetar Försvarsmakten för att möjliggöra utbyte till ett PFAS-fritt släckskum?
Det pågår ett arbete tillsammans med Försvarets materielverk för att hitta fluorfritt släckmedel som främst ska användas i kommande räddningsfordon typ 2 och som klarar Försvarsmaktens krav. Försvarsmakten arbetar aktivt med att hitta PFAS-fria släckmedel tillsammans med andra aktörer som kan uppfylla de krav som krävs för militärt ändamål.
Läs mer i handlingsplanen på sida 3 (PDF)
-
Vad gör Försvarsmakten för att minska risken för nya PFAS-föroreningar uppstår?
Försvarsmaktens övningsverksamhet med släckskum är i dagsläget omgärdat av begränsningar avseende användning av släckskum, samt instruktioner om var man får öva med hänvisning till föroreningsrisk. Läs mer i handlingsplanen på sida 4.
-
Vad gör Försvarsmakten åt de historiska PFAS-föroreningarna?
Försvarsmakten har bra kontroll över vart föroreningar med PFAS finns och genomför undersökningsinsatser innefattar allt från inledande undersökning till åtgärdsförberedande och projekterande undersökningar för att säkerställa en bra och effektiv hantering av föroreningarna.
Vid påträffad PFAS-förorening fortsätter utredningsarbetet i enlighet med Naturvårdsverkets rapport: Avhjälpande av föroreningsskador Kvalitetsmanual för hantering av bidrag till avhjälpande av föroreningsskador.
Försvarsmakten upprättar kontrollprogram och genomför relevanta skydds- och efterbehandlingsåtgärder där det är möjligt. Skydds- och efterbehandlingsåtgärder genomförs i enlighet med Naturvårdsverkets råd och vägledningar om att riskbedöma och åtgärda PFAS-förorening inom förorenade områden.
Att åtgärda PFAS-föroreningar är i dagsläget en stor utmaning då de tekniker som finns ännu inte är helt utvärderade avseende hur bra de är långsiktigt och i större skala samtidigt som de är mycket kostsamma. Därför har Försvarssektorn samarbetet Testbed-PFAS tillsammans med Research institutes of Sweden (Rise) för att testa olika reningsmetoder på både vatten och mark.
Läs mer om Testbed-PFAS på Rise webbplats
Läs mer i handlingsplanen på sida 3 (PDF)
-
Vem kontrollerar Försvarsmaktens arbete med PFAS-förorenade område?
Försvarsmaktens tillsynsmyndighet, Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM), kontrollerar Försvarsmaktens verksamhet. Det är till dem som Försvarsmakten rapporterar genomförda miljötekniska utredningar. FIHM är i sin tillsynsroll oberoende och lyder under regeringen.
Läs mer i handlingsplanen på sida 5 (PDF)
-
Hur långt har Försvarsmakten kommit i arbetet med utredningar av PFAS-förorenade områden?
I dagsläget planerar Försvarsmakten att utreda eller har utrett cirka 130 olika platser där det kan ha förekommit användning av PFAS. Dessa platser är lokaliserade på ett 70-tal geografiska områden runt om i Sverige. På alla platser där Försvarsmakten verkat är det inte enbart Försvarsmakten som bedrivit verksamhet. Vid behov genomförs ansvarsutredningar.
Läs mer i handlingsplanen på sida 5 (PDF)
-
Renar och sanerar Försvarsmakten PFAS-föroreningar?
Försvarsmakten arbetar aktivt med att hitta reningsmetoder tillsammans med andra aktörer. Rening och sanering av PFAS är en komplex utmaning. För närvarande saknas validerat kommersiellt tillgänglig, hållbar och miljöeffektiv teknik för att till skäliga kostnader rena/sanera PFAS-förorenade områden.
Vatten
Idag finns metoder för rening av vatten med kolfilter, men det är en mycket kostsam och icke hållbar process om den genomförs i större skala. I filtren fastnar inte bara PFAS-föroreningar utan mycket annat som finns i vattnet, vilket gör att filtren måste bytas ofta. I enskilda fall har Försvarsmakten genomfört åtgärder för att rena mindre dricksvattenförekomster med hjälp av filterlösningar.
Jord
Att schakta bort förorenad jord bedöms generellt vara en olämplig saneringsmetod eftersom hantering av förorenade massor kan innebära en risk för ytterligare spridning. Dessutom finns en utmaning att finna godtagbara platser för deponering eller bränna massorna (vid minst 1100 grader). Förbränning kan för närvarande endast ske på ett fåtal platser i landet. En huvuddel av landets deponier nekar i dagsläget deponi av PFAS-förorenade massor.
Läs mer i handlingsplanen på sida 3-4 (PDF)
-
Vad gör Försvarsmakten för att finna lösningar på utmaningar kopplat till PFAS?
Försvarsmakten arbetar aktivt med att hitta både lösningar för att ersätta släckmedel som innehåller PFAS och hitta renings- och saneringsmetoder som är kommersiellt tillgängliga, effektiva och till skäliga kostnader. Försvarsmakten har initierat ett samarbetsprojekt tillsammans med försvarssektorn (Försvarets materielverk, Fortifikationsverket) och Research institutes of Sweden (Rise) som har till mål att resultaten ska bidra till samhällets behov av realistiska, hållbara och kostnadseffektiva efterbehandlingsmetoder för PFAS-föroreningar samt till nya alternativa släckmedel och släckmetoder.
Läs mer om samarbetsprojektet
Läs mer i handlingsplanen på sida 5-6 (PDF)
-
Har Försvarsmakten mål för släckmedel med PFAS?
Försvarsmakten gör ingen skillnad på föroreningar med PFAS eller andra typer av föroreningar. Arbetssättet är det samma. Att arbeta med föroreningar har hög prioritet inom Försvarsmakten och det finns även ett mål kopplat till förorenade områden som syftar till att genomföra förebyggande insatser för att förhindra spridning till mark och vatten genom riskbedömningar och vid behov skydds- och efterbehandlingsåtgärder.
-
Vad tar handlingsplanen om PFAS upp?
Planen omfattade en beskrivning av Försvarsmaktens arbete både med PFAS-förorenade områden och med arbetet att byta ut släckmedel som innehåller PFAS-ämnen. Handlingsplanen beskriver även de samhällsutmaningar som finns kopplat till PFAS. Det viktigaste i handlingsplanen är att det kommer att vara kostsamt för staten att hantera dessa föroreningar och att det därför bör finnas en utpekad myndighet som kan leda och koordinera statens samtliga åtgärder för att substituera och efterbehandla PFAS-förorenade områden.
Läs handlingsplanen (PDF)