– Spännande! Kul! Trots extrema omständigheter så går det att vårda ändå. Vi är en bra grupp överlag med bra samarbete där vi lär av varandra, säger ambulanssjuksköterska Anna Eljenmyr efter att hon och kollegorna har klivit ur den gungiga stridsbåten och med raska steg går vidare till nästa strapats i slutövningen. Anna jobbar till vardags som ambulanssjuksköterska och barnmorska och är van vid högt tempo.
Eleverna kastas mellan momenten. Efter stridsbåtsturen är det dags att möta nästa utmaning. En skadad behöver omhändertas och måste transporteras i ett fordon. Under den skumpiga färden gör sjukvårdarna allt för att rädda livet på patienten. Det är snabba situationer mellan strid och rädda liv där det främst gäller att stoppa livshotande blödning, även om det skulle ske utan skyddshandskar.
Foto: Carolina Lorentzson/Försvarsmakten
Martin Jacobson är narkosläkare från Kalmar och en av läkarna som tagit tidvis anställning i 1:a marina basbataljonen och deltagit i utbildningen.
– Man får tänka utanför lådan. Det är funktion före form här. Det är nya miljöer hela tiden. Det gick att sätta nål och ge läkemedel under färden i stridsbåten. Det finns bra rutiner vi lär oss jobba efter och ju bättre de sitter, ju högre blir lägstanivån på vården. Ingen ska behöva dö i onödan, säger Martin.
Anna och Martin är två av det tjugotal rekryterade specialistkompetenser inom kirurgi, anestesi och ambulans som utbildats i 1:a marina basbataljonen och de kommer som tidvis anställda vara en del av bemanningen i det marina sjukvårdskompaniet, MASK som är på tillväxt. Utbildningen har bestått av två veckors grundläggande soldatutbildning, GSU plus en veckas utbildning i militär trauma-resuscitering, "MTR Bas" som lär ut hur man kan vårda i en stridsmiljö, exempelvis stabilisering av svårt skadade inför avtransport. Huvudsyftet är att i krig kunna rädda livet på sjömän och soldater så att förbanden kan fortsätta utföra sina uppgifter.
–De marina sjukvårdskompanierna är den saknade länken. Sjöförband och amfibieförband behöver ha en fungerande sjukvårdskedja. Med MASK:et får man det, säger stabläkare Jonas Wassdahl, Marinbasen.
Vad är ett marint sjukvårdskompani eller MASK som det kallas?
Det är kort sagt en framskjuten prehospital kvalificerad akutsjukvård inklusive livräddande kirurgi, men det finns också plats för daglig sjukvård ungefär som på en jourcentral fast i stridsområdet. Kompanierna kommer inklusive lednings- och underhållsresurser ha en personalstyrka på 150- 200 personer och ingå i de marina basbataljonerna. Kompanierna kommer innehålla de förmågor och komponenter som krävs för att kunna röra sig självständigt och oberoende i de riktningarna behoven finns.
Sjukvårdssoldat Isak är en av 1:a marina basbataljonens kontinuerligt anställda. Under den grundläggande soldatutbildningen utbildar han i den metod som används för att stoppa allvarlig blödning. En attrapp används för att göra det mer verklighetstroget.
Foto: Carolina Lorentzson/Försvarsmakten
De marina sjukvårdskompaniernas huvuduppgift är att stödja stridande förband med allt från veterinärmedicin, daglig sjukvård, livräddande- och extremitetsräddande kirurgi men också medicinsk evakuering. De skadade eller sjuka ska omhändertas för att i bästa fall snabbt kunna återgå till sitt förband alternativt stabiliseras för att överleva till sjukhus. Det kan således handla om allt från att behandla en enklare infektion eller att sätta några stygn för att få personen stridsduglig igen, till att redan i stridsområdet operera svårt skadade för att stoppa inre blödningar och fylla på med nytt blod.
Bättre förståelse för hur soldater har det i fält
De två första veckorna på utbildningen fick eleverna genomgå en grundläggande soldatutbildning. Samma utbildning som många civila inom Försvarsmakten och blivande hemvärnssoldater går igenom. Den går ut på att lära sig gå och stå i uniform, använda vapen och att leva i fält. Här utbildas också i grundläggande sjukvård där man lär sig saker som att sätta avsnörande förband på sig själv eller sin parkamrat. Just den delen gav också den här sjukvårdspersonalen en bra inblick i på vilken nivå på kamrathjälp som Försvarsmakten har som grundläggande krav och som tillämpas på stridsfältet eller ombord.
Anna Gissler är narkossköterska i Stockholm och berättar att hon är här tack vare att hon deltog i en ”prova på”-kurs i Göteborg som anordnats av Försvarsmedicincentrum. Där fick de information om att det fanns jobb att söka via Försvarsmaktens hemsida. Hon hittade annonsen för jobbet och är nu tidvis anställd i marina sjukvårdskompaniet.
– Den här utbildningen har varit en bra start där vi också fått bättre förståelse för hur soldater har det i fält, säger narkossköterska Anna Gissler.
Foto: Carolina Lorentzson/Försvarsmakten
– Den här utbildningen har varit en bra start där vi också fått bättre förståelse för hur soldater har det i fält. Även om vi är vana att jobba med att till exempel stoppa blödningar så skulle det inom ramen för den här verksamheten vara i en helt annan kontext. Med ett mycket större skadeutfall. Och, man kommer dessutom att befinna sig i en helt annan farlig situation, avslutar Anna.
Inspirerande och nödvändig utbildning
Oskar Trulsson är sjukvårdssoldat i 1:a marina basbataljonen och deltar i kursen som skademarkör. Just nu har han fått ligga på durken i en stridsbåt 90 som i hög fart navigerar runt i skärgården i syfte att eleverna ska lära sig lösa medicinska uppgifter i en sjöambulans under taktisk evakuering.
– Det är kul som tusan! Jag lyssnar på dem och försöker se hur de gör. Jag ska själv vidareutbilda mig inom sjukvård på motsvarande sätt fast som soldat. Efter det här blir jag ännu mer sugen på det! säger Oskar.
1:a marina basbataljonens kontinuerligt anställda sjukvårdspersonal, officerare och soldater står för utbildningen tillsammans med personal på Sjöstridsskolans Sjösäkerhetsavdelning. Traumautbildningen ”MTR Bas” huvudfokus är att drilla och pröva legitimerad sjukvårdspersonal i primärt omhändertagande med traumaväska, läkemedel, blod, bår, patienttäcke. Detta görs i en kontext där eleverna får lära sig vad som ska göras i de första faserna av sjukvårdskedjan. Från att befinna sig under pågående eldgivning, vårda under eldgivning, vårda under tillfälligt skydd till att evakuera ur ett stridsområde. Detta är en obligatorisk grund för all legitimerad personal oavsett var i Försvarsmakten de ska ha sina befattningar i krigsorganisationen.
–Det är kul som tusan! Jag lyssnar på dem och försöker se hur de gör. Jag ska själv vidareutbilda mig inom sjukvård på motsvarande sätt fast som soldat, säger Oskar som är sjukvårdssoldat i 1:a marina basbataljonen och deltar i kursen som skademarkör.
Foto: Carolina Lorentzson/Försvarsmakten
Efter den här utbildningen kan de användas i hela Försvarsmaktens sjukvårdssystem, initialt ”Role 1”-nivå med fokus på sjukvårdsgrupp/ambulans och förbandsplats land eller sjö, och sedan på ”Role 2”-nivå i en traumatropp eller kirurgitropp. Alla dessa ingår som medicinska enheter i MASK:et.
Utökad marin sjukvårdsförmåga
Marinen utökar sin sjukvårdsförmåga till förmån, inte bara för marinen, utan även för Försvarsmakten och för totalförsvaret, genom att sätta upp marina sjukvårdskompanier inom de rörliga marina basbataljonerna. Att utbilda den här första gruppen av legitimerad sjukvårdspersonal är ett kliv framåt och ytterligare kliv kommer göras framöver.