KRIMINALTEKNIKERNA TAR REDA PÅ MER

”Tänt är det här!” En kör av röster upprepar orden. Smällen som strax följer hörs långt in i det mörka värnet. Vi befinner oss vid Borgabo, sprängplatsen på Kungsängens övnings- och skjutfält. Värnet används för att ta skydd vid sprängningar. Rösterna tillhör personal på Kriminalteknisk säkerhetsunderrättelsetjänst, KTSU, på Livgardets 13:e säkerhetsbataljon.

Exploateringsskvadron KTSU
Exploateringsskvadron KTSU
I övningen undersöks ett demolerat fordon av operatörerna på kriminalteknisk säkerhetsunderrättelsetjänst (KTSU). Foto: Emma Jaans Nord/Försvarsmakten
Exploateringsskvadron KTSU
Ett pulver används för att lyfta ett fingeravtryck. Blötsnö och fukt gör arbetet extra utmanande. Foto: Anna Palm/Försvarsmakten
Exploateringsskvadron KTSU
Operatören säkrar spår från en IED, i det här fallet en GRK-granat, som instruktörerna preparerat med sprängdeg. Foto: Emma Jaans Nord/Försvarsmakten
Exploateringsskvadron KTSU
Instruktörerna förbereder rekvisita med pentylstubin, elsprängkapslar och sprängdeg. Foto: Anna Palm/Försvarsmakten
Exploateringsskvadron KTSU
Allt material som samlas in placeras i plastpåsar och tas till den fiktiva campen för fördjupad analys. Foto: Anna Palm/Försvarsmakten
Exploateringsskvadron KTSU
Fordonet genomsöks grundligt efter viktiga spår. Foto: Emma Jaans Nord/Försvarsmakten

Dagens aktiviteter på sprängplatsen har två syften. Deltagarna ska få se och analysera verkanseffekter skapade av olika typer av sprängladdningar. Men huvudsyftet är att operatörerna ur patrullerna på KTSU ska öva på exploatering, vilket handlar om att utvinna så mycket information som möjligt från en plats, en händelse eller ett objekt. Bland annat använder sig patrullerna av de forensiska metoder som de blivit utbildade på under den grundkurs som inleder en anställning vid KTSU.

Övningsscenariot är taget ur den verklighet som oftast kopplas till internationella insatser där IED:er (improvised explosive device) är vanliga. I dag ska just en sådan placeras i ett utbränt fordon som står på den öppna ytan. Instruktörerna, som alla arbetar på KTSU, har själva varit på insatser i exempelvis Afghanistan eller Mali vilket ger dem unika förutsättningar att skapa realistiska övningar för sina kollegor.

– En övning av den här karaktären bidrar till att vi kan öva en typsituation för en operatör på KTSU, i en svensk miljö, som bygger på erfarenheter inhämtade från exempelvis Afghanistan eller Mali, säger Jessika Liedberg, chef på
Exploateringsskvadronen där KTSU ingår.

När KTSU jobbar skarpt i Sverige är det dock inte alltid den typen av situationer som patrullen står inför.

– Här hemma agerar KTSU på händelser som kan härledas till en eller flera av de fem generiska säkerhetshoten kriminalitet, sabotage, subversion, underrättelseverksamhet och terrorism, berättar Jessika Liedberg.

GRANAT BLIR IED

Instruktörerna har varit på platsen sedan tidig morgon för att förbereda övningen. En GRK-granat ska fungera som rekvisita och den prepareras noggrant av en instruktör för att efterlikna en IED.

– Idag arbetar vi utan handskar för att preppa den med fingeravtryck. Sprängdegen vi tejpar fast den på är mjuk och där blir avtrycket extra tydligt. Men avtryck kan också fastna på tejpen. Vi fäster även pentylstubin och en elsprängkapsel, säger en av instruktörerna och placerar granaten i det demolerade fordonet.

I scenariot har ett fordon uppträtt märkligt när det närmat sig en vägspärr och i hög hastighet kört därifrån. En granat från en RPG (rocket propelled grenade) skjuts iväg av den lokala polisen vilket träffar och får stopp på fordonet. Personerna i bilen flyr platsen och en patrull från KTSU tillkallas till platsen för att undersöka fordonet. Under samma tidsperiod har två personer gripits av en annan enhet och förts till den fiktiva campen där KTSU-operatörerna inhämtar biometrisk data och personerna fotograferas, vilket kallas daktning. Personernas fingeravtryck och DNA-prov kommer senare att jämföras med de avtryck som hittas i fordonet. Kanske är det en match.

BILDEN AV MOTSTÅNDAREN

Scenariot täcker in hela kedjan av åtgärder vid en exploatering av en händelse som denna. Hela vägen från undersökningen av fordonet med dess improviserade laddning, dokumentering, utfrågning av vittnen, till så kallad daktning (bl.a. registrering av fingeravtavtryck) av individer. Därefter bearbetas inhämtat material och slutligen sammanställs allt i en rapport.

Arbetet kräver en analytisk förmåga för att kunna sätta situationen i ett sammanhang. Vad är syftet med attacken? Vad består sprängladdningen av? Hur fungerar den? Hur har motståndaren tänkt nyttja bomben? Har liknande attacker skett tidigare? Var lokala polisens motåtgärder effektiva? Allt sammantaget ger en bild av hur motståndaren tänker, vem den är och vilken kapacitet den har. Det leder till underlag och rekommendation för att understödja egna styrkors agerande och en fortsatt kartläggning av motståndaren i området.

LÄRORIKT VÄDER

En av operatörerna berättar att han har jobbat på KTSU i snart ett år. Han började sin tjänst med en grundkurs och därefter vidtog träning inom patrullen. Successivt utökas kunskapen med vidare utbildning och erfarenheter. I dag övas grunderna och även om det handlar om repetition har vädret skapat nya förutsättningar. Blötsnö har fallit, allt är fuktigt och marken är vit.

– Det är en utmaning att säkra biometriska spår i en blöt miljö. Även kylan kan påverka saker som tejp och klister. Sådant skapar nya friktioner och därmed lärdomar, berättar en av de övade operatörerna.

Det som övats på sprängplatsen idag visar bara en liten del av de kompetenser som finns inom KTSU.

– Det finns flertalet olika discipliner att fördjupa sig i, arbetet är varierande och
utvecklande. Tekniken och omvärldens förändring skapar nya möjligheter att lära sig, säger Jessika Liedberg.