Kursen bygger på en lag från 2006 som möjliggör för Försvarsmakten att stödja polisen vid terrorismbekämpning, om polisen ber om stöd. Lagen ger bland annat försvarsmaktspersonal rätt att utöva samma typ av våld som polisen får utöva.
– Men för att kunna göra det måste man ha rätt bakgrund och utbildning. Det får man genom kursen där vi bland annat går igenom grundlagar, straffrätt och polislagen, säger major Peter Sterner som arbetar på Livgardets militärpolisenhet.
Under kursen genomför deltagarna bland annat ett antal grupparbeten med övningscase där de tar ställning till hur de får agera med olika lagstöd.
– Vid en verklig händelse ska de som genomgått kursen kunna leda insatser eller stödja sina chefer med beslutsfattning, säger Peter Sterner.
Bara i nödfall
Även om det finns ett lagstöd så är det polisens sak att avgöra om Försvarsmaktens stöd behövs eller inte.
– Vi kan till exempel ge stöd om situationen blir så allvarlig att polisen saknar eller inte har tillräckligt med resurser. Då har vi bland annat tillgång till system för luftövervakning, flygstridskrafter, marina stridskrafter, luftvärnsförmåga och specialförband. Vi kan lösa olika bevaknings- och skyddsuppgifter och transporter, säger Peter Sterner.
Vid en eventuell insats som genomförs i samverkan mellan polis och militär står de militära förbanden under en militär chef som leds av polisen.
Proaktiv utbildning
I fortsättningen är tanken att kursen ska genomföras årligen.
– Vi vill få ut kunskapen så att vi möjliggör för Försvarsmakten att kunna ge korrekt stöd om polisen ber om det, säger Peter Sterner.
Motsvarande lagar finns i de nordiska länderna. I Sverige har lagen dock inte behövt tillämpas i fråga om våldsanvändning mot terrorism.
– Bakgrunden till lagen är det som hände i USA den 11 september 2001. Vi har lyckligtvis inte behövt använda våld med stöd av lagen ännu, men vid skjutningarna i Norge och Danmark kallades militären in som stöd till polisen, säger Peter Sterner.