17288 spränggranater oskadliggjorda, Ala lombolo klar för sanering

På 50-talet genomförde Försvarsmakten ett antal sänkningar av instabil ammunition runt om i svenska sjöar. Sänkningarna genomfördes av specialutbildad personal och på beslut av regeringen.  Denna metod är sen länge föråldrad och ingen metod som Försvarsmakten använder.

Ala Lombolo

Under många år genomfördes malmprover i sjön vilket innebar att den förorenades med bland annat kvicksilver. Idag räknas den som en av Sveriges mest förorenade sjöar och ingen Kirunabo skulle någonsin få för sig att bada där. Kiruna kommer att flytta stora delar av staden på grund av ny malmbrytningen. Detta kan innebära att sjöns vatten med föroreningar sprider sig till grundvattnet. som skulle få en negativ påverkan på miljön. Sjön måste därför saneras men för att ett saneringsarbete ska kunna genomföras var de 173 lådorna med totalt 17288 spränggranater tvungna att hittas och oskadliggöras.

2012 – 2014

Försvarsmakten fick uppgiften att hitta och oskadliggöra ammunitionen och 2012 påbörjades insatsen. Insatsen har varit en stor utmaning då lådorna låg gömda djupt ner i bottensedimentet och sikten är obefintlig. Röjdykarna, som genomfört jobbet, beskriver arbetsmiljön som en sörja med noll siktdär det efter några minuters dyk var svårt att urskilja upp och ner. Efter många försök med ett antal metoder och utprovning av högteknologisk utrustning så bestämdes det att den bästa metoden var att röjdykare sökte av botten med hjälp av en minsökare. Arbetet med att hitta och oskadliggöra ammunition är tidskrävande i vanliga fall och de dåliga arbetsförhållandena på sjöns botten skyndade inte direkt på arbetet. 2013 var ett mycket lyckat år, totalt hittades och oskadliggjordes 172 av 173 lådor. En stor del av sjön var nu avsökt och en obehaglig känsla av att inte hitta den sista lådan innan tidsplanen som sträckte sig till 2014-12-31 löpte ut, spred sig. Under den första sökveckan 2014 hittades lådan och den har nu oskadliggjorts.

— Insatsen i Ala Lombolo är komplicerad ur många synvinklar. Dels på grund av miljön som röjdykarna tvingats jobba i och dels för att den instabila ammunitionen inte kan oskadliggöras på plats, säger Beng-Ivar Rådström som är insatschef under det avslutande momentet.

Vad händer nu?

Saneringen av sjön från föroreningarna kan nu påbörjas men det arbetet genomförs inte av Försvarsmakten. Det kommer fortfarande finnas beredskap att hjälpa till ytterligare om det mot förmodan det skulle påträffas mer ammunition i sjön. Försvarsmaktens unika förmåga att hitta och oskadliggöra ammunition är mycket efterfrågad. Fler sjöar runt i landet kommer att undersökas för att lokalisera och kontrollera status på ammunition som sänkts under 50-talet.