Generalen och framtiden

I spetsen för Hemvärnet finns rikshemvärnschefen Roland Ekenberg. Här ger han en glimt av framtiden.

Pansarskott ingår i hemvärnets beväpning
Pansarskott ingår i hemvärnets beväpning
Pansarskott ingår i Hemvärnets beväpning. Foto: Lars-Eric Sundin/Försvarsmakten
Kompanistab vid ordergivning
Kompanistab vid ordergivning. Foto: Lars-Eric Sundin/Försvarsmakten
Militär kollar efter något i kikare.
Bevakning kommer alltid att vara en viktig uppgift. Foto: Lars-Eric Sundin/Försvarsmakten

Hemvärnets personal är frivillig. Det finns en möjlighet att välja vilken typ av tjänstgöringsförhållande man vill ha. Antingen går man in i ett insatskompani med ett åttadygnsavtal som soldat och en tjänst som motsvarar en viss fysisk nivå eller ansträngning. Man kanske vill engagera sig men vill ha lite mindre tjänstgöring, det vill säga fyra dygn, då är det med naturlighet att det blir i ett bevakningskompani.

Möjlighet för alla

-Det finns ingen distinktion som säger att för att vara i ett insatskompani måste man vara mycket yngre och i ett bevakningskompani mycket äldre eller sådant, understryker Roland.

 -Det har helt och hållet med att göra vilket tjänstgöringsförhållande man vill ha. Det ska passa livssituation, studier eller arbete, hemvärnssystemet erbjuder en möjlighet. Sen upplever vi då lite grann att det är mer svårt att rekrytera till bevakningskompanierna. Det beror på att vi har ett krav på oss att fylla förbanden.

I den organisation för Hemvärnet som regeringen bestämt ska det finnas fler insats- än bevakningssoldater. Därför måste insatskompaniernas behov fyllas först. Egentligen finns fler bevakningssoldater och fler bevakningskompanier än vad man ska ha, något Roland Ekenberg kan leva med.

-  Vi har en historik hur vi har byggt vårt system, geografiska faktorer och så. När Hemvärnet fullgör krigsuppgifter, så har bevakningskompanierna en väldigt viktig uppgift. Det är de som finns lokalt, insatskompanierna är taktiskt rörliga och många av dem kommer att få lämna sitt område för att gå någon annanstans. Det kan finnas områden där det bara finns bevakningskompanier kvar, och då blir ju den uppgiften mer väsentlig och viktig, säger Roland.

Specialiserade uppgifter

Från början var det tänkt att personalen skulle kunna växla mellan de olika förbandstyperna, allt efter tid och ork. Det har inte riktigt kommit i rotation än, då det enligt Roland Ekenberg funnits lite rivalitet mellan kategorierna. Helt onödigt enligt honom,  då olika specialiseringar behövs i alla organisationsformer. Det styrs av vilka uppgifter som ska lösas.

-Visst kan man ge bevakningskompanierna åtta dygn också, men tanken är att man ska kunna erbjuda engagemang med olika mycket tid och då måste vi styra uppgifterna till det.

Hemvärnet om tio år

Med insatsförbanden följer ökad rörlighet, vilket betyder fler fordon. För att leda förbanden rätt behövs trafikplutoner. Det prövas med ingenjörs- och granatkastarförband inom Hemvärnet - en ökad specialisering i framtiden alltså.

-Om tio år, ler Roland, då har jag haft pension i sex år.

-Hemvärnet har idag ett bra koncept, och bildar en nationellt territoriell basplatta för försvaret genom uppgifterna att skydda och bevaka. De uppgifterna kommer alltid att behövas oavsett vilken konfliktnivå vi är i.

Roland Ekenberg anser att hemvärnsförbanden efter några år i det nuvarande systemet bara blir duktigare och duktigare. Det innebär att man om tio år kommer att kunna lösa de uppgifter man har idag och en del andra uppgifter också och det kommer att finnas mer teknisk utrustning.

-Sedan hoppas jag att vi kan behålla det som är grundvalen för det här systemet, det klassiskt frivilliga engagemanget. Jag anser att det är väldigt motiverande och väldigt starkt. I Sverige med vår historia och tradition behöver vi ha en tydlig folkförankring av försvaret.