Kemiska stridsmedel i fokus under beredskapskontroll

Under en beredskapskontroll på Gotland i veckan har Försvarsmaktens förmåga att hantera hot med kemiska stridsmedel varit i fokus. Utöver P 18 har Skyddscentrum och Livgardet ingått i kontrollen, beordrad av chefen för Operationsledningen.

CBRN-operatör
CBRN-operatör
CBRN-operatör gör mätningar efter att Försvarsmaktspersonal i scenariot blivit utsatt för kemiskt stridsmedel i samband med reparation av en skyddsvärd anläggning. Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten
sanering
Personal från P 18 genomför sanering av en EOD-operatör från CBRN-enheten på Totalförsvarets skyddscentrum. Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten
Sanering
Sanering av EOD-operatör. Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten
TP 84 Hercules
De misstänkt farliga ämnen transporteras med TP 84 Hercules till Totalförsvarets skyddscentrum i Umeå för provtagning. Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten
Soldater
Soldater från P 18 patrullerar runt anläggningen där kemiska stridsmedel har påträffats. Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Måndag morgon gick larmet för beredskapssatta delar av P 18, Skyddscentrum och Livgardet. I den oförberedda beredskapskontrollens övningsscenario hade Säkerhetspolisen fått indikationer på ett nära förestående sabotage med kemiska stridsmedel mot mål på Gotland.

– Beredskapskontrollen syftar till att kontrollera Försvarsmaktens CBRN-beredskap och säkerställa förmågan att hantera denna typ av hot, säger Fredrik Ståhlberg, ställföreträdande chef vid Operationsledningen och ansvarig för beredskapskontrollen.

CBRN står för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot.

Majoriteten av världens länder har förbundit sig att inte använda sig av denna typ av vapen.

Efter larmning fick P 18 snabbt igång ledning av operationen samt förstärkte patrulleringen av skyddsvärda objekt. Man samverkade också med civila myndigheter. Samtidigt transporterades specialistfunktioner från Skyddscentrum i Umeå ned till Gotland.

Under tisdagen och onsdagen inträffade flera händelser där förbanden fick hantera misstänkta kemiska stridsmedel. För att kontrollera hela händelsekedjan från indikering och provtagning till analys, flögs misstänkt farliga ämnen till SkyddC:s laboratorium i Umeå.

Sverige har en unik spetskompetens när det gäller att hantera CBRN-angrepp och att identifiera aktören bakom ett sådant angrepp.

– Vi kontrollerar bland annat förbandens förmåga att med kort varsel förflytta sig från olika delar av landet och att en mottagande chef kan leda dessa och lösa uppkomna och komplexa situationer, säger Bengt Fransson som är ansvarig för planeringen av kontrollen.

Det föreligger ingen förhöjd CBRN-hotbild mot Sverige och inga skarpa preparat används under beredskapskontrollen, men säkerhetsläget i omvärlden gör frågan aktuell. Användning, eller hot om användning, av CBRN-stridsmedel har skett både historiskt och i närtid, bland annat i konflikten i Syrien, vid förgiftningen av Aleksej Navalnyj och invasionen av Ukraina. Misstänkta pulverbrev förekom i Sverige så sent som våren 2023.

– Beredskapskontrollen har hittills visat att vi klarar av de krav vi har på oss. CBRN-hotet är tyvärr en del av vår verklighet, både i dag och i framtiden, och vi måste ständigt vara beredda på att hantera dessa hot, säger Magnus Frykvall, chef för Gotlands regemente.

För förbanden har kontrollen inneburit ett par intensiva dagar.

- Vi vet ju inte om kemiska stridsmedel är något som motståndaren kommer att använda och det har varit intressant att få jobba tillsammans med CBRN-enheten. Det är otroligt lärorikt att samarbeta med andra på det här sättet, säger Elise som är anställd soldat vid Gotlands regemente P 18.

Förband som deltar i beredskapskontrollen kommer från SkyddC, Livgardet och P 18. Dessutom har personal från FOI deltagit och Flygvapnet har understött med transporter.