Ställföreträdande arméchefen brigadgeneral Anders Svensson berömmer alla som bidragit till att göra skarpskjutningen möjlig.
– Jag är oerhört stolt över de förmågor som vi har i Sverige. Det finns en hög grad av professionalitet bland soldater och officerare, och det här är teknik som är byggd och framtagen i Sverige. Vi har en industri som kan leverera teknik i världsklass, säger han.
Skarpskjutningen innebär att det aktiva försvaret av Gotland förstärks, och den är en del av att bygga upp luftvärnsförmågan på Gotland.
– Genom skarpskjutningen bekräftar vi vår luftvärnsförmåga på Gotland. Vi visar att vi kan göra exakt det vi ska, nämligen att skjuta ner fientligt flyg och andra luftfarkoster, säger Luftvärnsregementets chef överste Mikael Beck, som också var övningsledare för skarpskjutningen.
Att pröva luftvärnsförmågan med robotsystem 23 har varit en prioriterad fråga sedan säkerhetsläget försämrades förra året.
– Att höja luftvärnsförmågan är en del av den uppgift som Luftvärnsregementet har. Det är just nu, med det här omvärldsläget, som vi ska bekräfta vår förmåga och visa att vi förstärkt försvaret av Gotland och att ön och dess luftrum ska kunna försvaras och hävdas, säger Mikael Beck.
Överste Magnus Frykvall är chef för Gotlands regemente och stridsgrupp Gotland.
– En trovärdig luftvärnsförmåga är avgörande för försvaret av Gotland, och förmågan att avskräcka en eventuell angripare. Robotsystem 23 har funnits på Gotland en tid och nu har vi visat att förmågan är verklig. Som krigsförbandschef för stridsgrupp Gotland vill jag tacka Luftvärnsregementet, Försvarsmaktens materielverk och Saab för deras viktiga insatser för att höja försvarsförmågan på Gotland, säger han.
Skarpskjutningen genomförs på Tofta skjutfält i samarbete mellan flera olika parter. Allt går helt enligt plan. En målrobot skjuts upp, upptäcks av Spaningsradar 90, och skjuts ner av en eldenhet 23.
– Det lyckade resultatet visar tydligt att alla inblandade har samma målbild. Det gäller allt från materielframtagning till utbildning. Med gemensamma ansträngningar har vi kunnat snabba på processen att förstärka försvaret av Gotland, säger Mikael Beck.
Nöjda är också dagens skytt och stridsledare. De gjorde båda värnplikten på
Luftvärnsregementet i Halmstad utbildningsåret 2021/2022. I början av 2022 fick de veta att de skulle göra resten av sin värnplikt på Gotland och utbildas på robotsystem 23. Nu, ett år senare, är de inkallade på sin första krigsförbandsövning och det är de som sitter i eldenheten och skjuter roboten när Försvarsmakten för första gången genomför en skarpskjutning med systemet.
– Det är en häftig känsla. Det är kul att få jobba med ett aktuellt och modernt system, och dagens skjutning visar att allt funkar precis som det ska, säger skytten.
Fakta om robotsystemet
Robotsystem 23 är ett luftvärn med medellång räckvidd som började utvecklas under 1990-talet och var klart i början av 2000-talet. Ett förband utbildades vid Luftvärnsregementet i Halmstad, men det infördes aldrig i Försvarsmaktens dåvarande insatsorganisation och dess utrustning hamnade i materielreserven. Det har tidigare återaktiverats och placerats på Gotland.
Den del av systemet som avfyrar luftvärnsroboten är eldenhet 23, en robotvagn som kan dras av valfritt dragfordon. Inne i vagnen finns plats för stridsledare och skytt, på vagnens tak finns en lavett med sex skjutklara robotar och en utfällbar åtta meter hög mast med eldledningsradar och ir-kamera. Eldenheten kan kopplas samman med spaningsradar 90 (PS-90), men den kan också operera oberoende om det krävs.