Medinflytande – värnpliktigas möjlighet att påverka

Medinflytande finns på alla nivåer i samhället från skola till arbetsliv och Försvarsmakten är inget undantag. I arbetslivet finns medbestämmandelagen (MBL) där fackliga organisationer tillvaratar medlemmarnas intressen. Likadant fungerar det för värnpliktiga som gör grundutbildning där plutonens förtroendevalda utgör grunden för medinflytandet inom förbandet.

​Från vänster: korpral Kalle Linbom och korpral Joshua Gester. Grundutbildningen på 12:e motoriserande skyttebataljonen. Förtroendevalda.
​Från vänster: korpral Kalle Linbom och korpral Joshua Gester. Grundutbildningen på 12:e motoriserande skyttebataljonen. Förtroendevalda.
​Från vänster: korpral Kalle Linbom och Joshua Gester som båda gör sin grundutbildningen på 12:e motoriserande skyttebataljonen och är förtroendevalda. Foto: Helén Sand & Anna Palm/Försvarsmakten

Vad innebär det att vara förtroendevald?

För korpral Joshua Gester, 12:e motoriserande skyttebataljonen och plutonsförtroendevald innebär det att vara ett språkrör mellan rekryter och befäl.

– Man har en uppgift att ta hand om sina medmänniskor, axla lite extra ansvar när det behövs. Jag ville hjälpa nya rekryter i deras start. Jag kommer ihåg hur jobbigt jag själv tyckte det var i början. Tänkte att kan jag göra minsta lilla för att underlätta för dem – då gör jag det utan tvekan, säger Joshua och fortsätter:

– Jag försöker finnas tillgänglig, jag har 30 rekryter i min pluton och jag försöker fråga alla hur dom mår i alla fall en gång i veckan.

Korpral Kalle Lindbom, 12:e motoriserande skyttebataljonen, huvudförtroendevald på kompaniet och plutonsförtroendevald liknar uppdraget med att vara spindeln i nätet.

– Jag är en kamrat som finns där och lyssnar, ger stöd och hjälper till när det behövs. Samtidigt är jag en kanal för befälen och förmedlar information till rekryterna. Jag är med och stöttar både uppåt och nedåt i organisationen.

Vad gör man rent konkret, vilka frågor hanteras?
– Allt möjligt. Jag pratar med rekryter som inte mår bra, löser intriger där någon har blivit ledsen över en kommentar eller handling.  Samtidigt har jag diskussioner i allmänhet om hur plutonen, gruppen, individen mår gentemot mina befäl för att dom ska ha en inblick i vad som händer inne på logementet och för att dom ska veta hur läget ser ut, berättar Kalle och fortsätter:

– Tycker inte att det brukar vara så allvarliga frågor som behöver lyftas. Vi har haft turen att ha det väldigt bra i vår pluton. När det är incidenter mellan plutoner då arbetar vi förtroendevalda ihop och löser frågan, säger Joshua.

Medinflytande är ett verktyg

Syftet med medinflytande under grundutbildning är att rekryterna ska vara delaktiga i och kunna påverka sin utbildningssituation, men också att det ska vara en naturlig del av förbättringsprocessen på något längre sikt, det vill säga utveckling av kommande grundutbildning.

Medinflytandet är något som regleras i förordning och reglementen. Där slås exempelvis fast att det bland rekryterna ska finnas förtroendevalda och att det ska genomföras plutonens timme och kompaninämnd. Forum där värnpliktiga på ett naturligt sätt får komma till tals både inom sitt förband men också på central nivå.

Medinflytande för totalförsvarspliktiga bedrivs på lokal nivå (pluton, kompani och förband); central nivå (kongress för totalförsvarspliktiga och Pliktrådet); samt medinflytande i arbetsmiljöarbetet. Grunden är det medinflytande som sker på plutonsnivå. Det är i dialog mellan befäl och rekryter som genomförd verksamhet utvärderas och där eventuella problem i första hand ska lösas.

Medinflytandet lägger grunden för att våra rekryter får en utbildning som känns meningsfull, påverkbar och motiverande. Det ligger i samtligas intresse inom Försvarsmaktens, att medinflytandet fungerar.

Som Joshua Gester uttrycker det:
– Det handlar om att respektera varandra och våra olika befattningar, att vi alla är bitar av samma pussel och är lika mycket värda.

Läs: Reglemente grund- och repetitionsutbildning 2020 (R GURU 2020)