Miljöarbetet stärker vår militära förmåga

Om det blir krig då behöver man inte tänka på miljön väl?
– Jo, för det handlar om överlevnad. Inte ens i en krigssituation kan man grisa ner sitt område, för då har man sågat av grenen man sitter på. Ta till exempel rent vatten, det behöver vi oavsett om det är krig eller inte. Stridsvärdet försvinner ganska fort om vi inte har tillgång till rent vatten.

Två personer, Anna Bäckman och Rose-Marie Karlsson, står framför ett skåp med metallburkar med färg och andra kemikalier.
Två personer, Anna Bäckman och Rose-Marie Karlsson, står framför ett skåp med metallburkar med färg och andra kemikalier.
Anna Bäckman och Rose-Marie Karlsson är teamet bakom Livgardets miljöfunktion. Tillsammans är de ett sammansvetsat team som dagligen jobbar mot Försvarsmaktens mål – en ökad och trovärdig militär förmåga och att bygga förtroende både internt och externt. Foto: Anna Palm/Försvarsmakten

Det är miljöhandläggare Rose-Marie Karlsson som besvarar sin egen, något förenklande, retoriska fråga. Även om det kring just rent-vatten-frågan finns exempel på korttidslösningar för vattenrening så är hennes slutsats ändå tydlig, miljöarbetet är bottenplattan och en förutsättning för att verksamheten ska kunna fortgå. Utan miljöfunktion, ingen militär leverans.

Rose-Marie arbetar tillsammans med miljösamordnare Anna Bäckman med miljöfrågor på Livgardets regementsstab i Kungsängen. Tillsammans är de ett sammansvetsat team som dagligen jobbar mot Försvarsmaktens mål - en ökad och trovärdig militär förmåga och att bygga förtroende både internt och externt. De arbetar samtidigt för ett hållbart försvar i de övningar och insatser som Livgardet genomför. Verksamheten som bedrivs här betraktas nämligen som miljöfarlig och därför krävs miljötillstånd, inspektioner och miljöriskbedömningar. De ger ett exempel:

– Utan vårt miljötillstånd får vi inte skjuta på skjutfältet och då kan vi inte utbilda några militärer. Vår förmåga skulle inte öka, snarare sjunka utan miljötillståndet. Vi på miljöfunktionen bevakar att Livgardet håller sig inom ramarna för tillståndet.

Förvaltningsvärlden möter den militära processen

Övningsverksamheten är den, av Försvarsmaktens många verksamheter, som påverkar miljön mest. Bland annat genom markslitage, drivmedelsanvändning, utsläpp till luft, vattenförbrukning och bullerpåverkan. Därför måste miljö- och hållbarhetsperspektivet stå i tydligt fokus när övningsverksamheten planeras och genomförs. Här är samarbetet med miljöfunktionen på Livgardets övnings- och skjutfältsavdelning viktigt för Rose-Marie och Anna. Det är nämligen dem som övningsledaren kontaktar innan en övning drar igång.  Ordet ”innan” är lite av en nyckel i sammanhanget. Innan övningen startar, gärna så tidigt som möjligt i planeringsfasen, behöver miljöfrågan komma med i processen. När den gör det har övningsledaren goda möjligheter att i tid få ett bra stöd av miljöteamet. Det ska inför en större övning finnas ett så kallat miljöannex som beskriver hur miljöhänsyn ska tas under själva övningen. Tillsammans kan de då identifiera risker och göra miljöriskbedömningar. Till exempel om fordon ska grupperas och parkeras vid ett vattenskyddsområde, då behövs en så kallad spillberedskap.

Om man inte har koll på hur och när man ska följa lagar och regler kan det ställa till stora problem. Det kan till och med resultera i böter och i värsta fall fängelse för ansvarig chef.

– Här kan vi komma in och axla rollen som experter i förvaltningsspåret, det måste takta med den militära processen som jobbar i sitt spår. Till exempel kan vi följa med vid en så kallad ”rek”, rekognosering, innan övning och upptäcka att den civila marken som ska användas är ett Natura 2000-område vilket kräver anmälningsplikt och tillstånd från länsstyrelsen. Om det inte upptäcks i tid, om inget tillstånd finns, riskerar vi att hela eller delar av övningen ställs in. Det blir alltså bättre och billigare när vi, med vår kompetens, kommer in på ett tidigt stadium, konstaterar både Rose-Marie och Anna.