Jacob Almskog – nybakad och eftertraktad reservofficer

Att få det bästa av två världar är kanske en utnött kliché, men nyblivne reservofficeren och fänriken Jacob Almskog hävdar bestämt att det är just det han får genom att utbilda sig till reservofficer.

"Jag ville ha lite fler dörrar öppna än vad jag kanske hade haft om jag läst något annat. Jag har läst statsvetenskap och jag kände inte att jag ville läsa i tre år på Karlberg för att bli officer", säger Jacob Almskog som nu är klar med sin reservofficersutbildning. "Jag stod då i valet och kvalet om jag ville jobba kvar som kontinuerligt tjänstgörande soldat vilket jag hade gjort i många år på Livgardet. Då föll sig valet ganska naturligt eftersom jag vill jobba kvar i Försvarsmakten." Foto: Anna Palm/Försvarsmakten

– Nu har jag alltid en fot i den militära världen samtidigt som jag kan vara en ambassadör för Försvarsmakten mot det civila samhället. Jag tycker reservofficeren fyller en viktig funktion vad gäller den folkliga förankringen av försvarets uppdrag, säger Jacob Almskog.

Det är den civila kompetensen och den militära professionen som gör reservofficeren både unik och eftertraktad. Behovet av nyutbildade reservofficerare är stort och det är en brist som kommer att kvarstå i många år. Som reservofficer har du till vardags ett civilt jobb eller studerar samtidigt som du under perioder tjänstgör i Försvarsmakten. Om beredskapen i landet skulle behöva höjas eller om vi står inför ett omedelbart hot kallas reservofficeren in och bemannar sin krigsbefattning. Tjänstgöringsperioderna kan vara olika långa, från några dagar till flera månader. Du kan jobba med allt ifrån värnpliktiga till att vara på utlandsmission. Begränsningarna är få.

Vad skiljer sig i det praktiska arbetet mot att vara yrkesofficer?

– Den största skillnaden tror jag är – vilket många kan se som en fördel, men det kan även vara en nackdel i andra sammanhang – att du inte är bunden till en befattning i systemet. Du är inte knuten till någon pluton eller kompani mer än i krigsorganisationen. Du står därför lite mer fri att göra andra saker. Annars är nog skillnaden inte så stor, säger Jacob.

Vägen till att bli reservofficer ser lite annorlunda ut än om du väljer att bli yrkesofficer. I den här processen har förbandet ett finger med i spelet. Reservofficersutbildningen (ROU) är Försvarsmaktens egen utbildning och skiljer sig därför från Officersprogrammet (yrkesofficerare) som är Försvarshögskolans högskoleanpassade utbildning. Förutom det grundläggande kravet att ha genomfört en militär grundutbildning så finns en kravprofil för utbildningen. Du behöver ha en viss förkunskap och erfarenhet som till exempel gruppchefsutbildning. Man tittar också på dina betyg, omdömen och vitsord från grundutbildningen. Själva ansökan, urval och uttagning samt nominering och antagning görs inledningsvis på Livgardet och slutligen i Försvarsmaktens regi.

Jacob, som jobbar på Livgardet, välkomnar förbandets noggrannhet som månar om att rätt personer genomför utbildningen.

– Det är en hel del krav du måste uppfylla och klara av som till exempel fystester och intelligenstester. Det tycker jag känns bra eftersom det hade varit tungt att påbörja utbildningen och sen inse att det var lite för svårt, berättar han.

Varför valde du att bli reservofficer?

– Jag ville ha lite fler dörrar öppna än vad jag kanske hade haft om jag läst något annat. Jag har läst statsvetenskap och jag kände inte att jag ville läsa i tre år på Karlberg för att bli officer. Det var också praktiskt tänkt i och med att min flickvän skulle börja plugga i Halmstad. Jag stod då i valet och kvalet om jag ville jobba kvar som kontinuerligt tjänstgörande soldat vilket jag hade gjort i många år på Livgardet. Då föll sig valet ganska naturligt eftersom jag vill jobba kvar i Försvarsmakten. För min del passade det väldigt bra.

Hur såg upplägget ut för din utbildning?

– Det var total ett år fördelat på tre kurser. Den första är samma för alla och den går i Halmstad på militärhögskolan och är tre månader lång. Därefter blir man skickad på en specifik funktionsskola beroende på vilken inriktning man sökt. Man kan söka olika inriktningar allt ifrån logistik, luftvärn till artilleri. I mitt fall läste jag markstrid i Kvarn utanför Linköping. Efter det genomfördes en vinterutbildning i Arvidsjaur i två veckor. Sedan dess har jag varit här på mitt förband och gjort praktik på en grundutbildningspluton, det vill säga jag utbildar värnpliktiga under deras grundutbildning.

Hur ser framtiden ut?

– Jag kommer nu inledningsvis tjänstgöra här på Livgardet i ett år och fortsätta att producera värnpliktiga på grundutbildningen och Livbataljonen. Därefter har jag för avsikt att läsa en master i statsvetenskap. När jag väl tar ett civilt jobb skulle jag kunna tänka mig att arbeta på MSB eller Länsstyrelsen. Med denna utbildning i bagaget så öppnas alternativ som du kanske inte tänkt på eller visste om innan. En samverkansofficer, vars uppgift är att stå som länk mellan det civila samhället och försvaret, finns idag på varje kommun eller region. Det vore roligt att prova på. Om några år kanske jag känner att det civila inte är något för mig och då står alltid dörren öppen hos Försvarsmakten, konstaterar Jacob.