”Det krävs ett särskilt kynne för att hantera pressen”

På övning med EOD

Det är ett riktigt hemmabygge. Kablar går kors och tvärs runt glasbehållaren som misstänks innehålla hemmagjort sarin. Kökstimern som är kopplad till detonatorn visar att det är drygt 35 minuter innan den exploderar.

EOD-operatören Anders undersöker väskan och konstaterar att han tvingas desarmera bomben för hand. Det är sista utvägen – helst vill gruppen oskadliggöra föremål på distans.
EOD-operatören Anders undersöker väskan och konstaterar att han tvingas desarmera bomben för hand. Det är sista utvägen – helst vill gruppen oskadliggöra föremål på distans. Foto: Mattias Åkerlund/Försvarsmakten
Robert Eriksson är ställföreträdande chef för EOD-gruppen. Han har själv gjort nio utlandsmissioner.
Robert Eriksson är ställföreträdande chef för EOD-gruppen. Han har själv gjort nio utlandsmissioner. Foto: Mattias Åkerlund/Försvarsmakten

Arbetet med att oskadliggöra bomben sker under tystnad. Solen värmer det svarta taket och trots att det är bara är början av juni är det hett. Genom glaset på skyddsmasken kan man ana svettdroppar som hänger tungt i ögonbrynen på operatören Anders. Trots att det är en övning är stämningen spänd bland de som befinner sig i närheten och övervakar övningsmomentet.

– Vi behandlar alla uppdrag som vore de skarpa. Det finns inte utrymme att agera på något annat sätt, säger kapten Robert Eriksson, ställföreträdande chef för EOD-gruppen inom första CBRN-kompaniet.

Gruppen har lämnat garaget i Boden där de normalt håller till. I dag är de på plats i Umeå för att öva tillsammans med sina CBRN-kamrater på Totalförsvarets Skyddscentrum. Scenariot är följande; ett högprofilerat möte är planerat i byggnaden vars tak gruppen nu befinner sig på. Vid ett genomsök har polisen upptäckt en ryggsäck placerad vid ett luftintag till huset ventilationssystem.

– Scenariot är realistiskt designat. När vi konstruerar bomber och liknande använder vi oss av material och tillvägagångssätt som så nära som möjligt ska påminna om hur bombtillverkare i verkligheten använder och jobbar.

För att inte avslöja hur EOD-gruppen jobbar finns fotomässiga begränsningar. Metoderna som operatören använder måste hållas hemlig för att inte ge motståndarna några fördelar. Det handlar om att ligga steget före. Att vara EOD-operatör är förenat med risker. Men att jobbet är direkt farligt vill inte Eriksson kännas vid – jobbet går ut på att hantera men samtidigt minimera faror.

– Vi ser det inte som farligt eftersom vi vidtar åtgärder för att reducera hot och risker. Ambitionen är att vi ha ska ha både hängslen och livrem och planeringen utgår alltid från tre utgångspunkter; bästa tänkbara scenario, sämsta samt det troligaste scenariot. Vi gillar inte överraskningar, säger han.

Hårda krav på individen

EOD-gruppen består av flera team bestående av tre personer i varje team. Sammanhållningen är stark såväl inom gruppen som i den utökade ”familjen”.

– Det här arbetet ställer hårda krav på individen, men också dennes familj. Vi är som enhet väldigt missionstunga och jobbar i en miljö som i väldigt många fall kan vara extremt påfrestande.  Då är det viktigt att man verkligen är hemma när man är hemma. Är man ledig och på hemmaplan ska man också vara just det. Av det skälet är det viktigt att vi har med oss våra familjer i det vi gör, säger Eriksson.

Grillfester med familjen är det sista Anders tänker på när han ligger på taket. Klockan tickar. Innan arbetet med desarmeringen påbörjades har gruppen gjort upp en plan som ska kunna ta hand om alla tänkbara scenarior som kan uppstå med väskan framför dem. I första hand vill man hålla distans till föremålet och använda sig av deras robot för att oskadliggöra laddningen. Som sista alternativ får man manuellt plocka isär föremålet. Det är där han befinner sig nu.

När föremålet är säkrat tar CBRN-teamet över och Anders kan pusta ut innan övningen fortsätter med nya uppgifter. Foto: Mattias Åkerlund/Försvarsmakten

– Det krävs ett särskilt kynne för att hantera pressen och för att bli en bra EOD-operatör. Man ska vara lite streetsmart, kunna tänka utanför boxen och inte vara en slav under en manual. Vidare krävs det en god förmåga att hantera stress och press för att hantera den verklighet vi agerar i – en improviserad värld, säger Robert Eriksson.

Många skarpa uppdrag

Ytterst går jobbet ut på att återställa normalbilden på platsen så snabbt som möjligt. Det gäller oavsett om det är offentlig byggnad i Umeå eller en gata i Afghanistan där i stort sett alla i enheten varit vid fler än ett tillfälle och jobbat.

– Även om vi väldigt ofta är på mission utförs de allra flesta av våra jobb inom rikets gränser. På veckobasis stödjer vi polisen i hanteringen av farliga föremål. En inte ovanlig händelse är någon som städar ur en sommarstuga och hittar gamla explosivämnen och sprängpatroner. Oavsett om vi är i en krigszon eller på ett lantställe är vår uppgift att återställa normaltillståndet på platsen vi befinner sig.

På taket har normaltillståndet uppnåtts. Operatören kunde med 24 minuters marginal och med hjälp av bland annat en traditionell mattkniv oskadliggöra laddningen som sen transporteras ned av gruppen. Därefter tar CBRN-gruppen över för analys och sanering av såväl innehåll som all använt materiel samt personal. Nu följer utvärdering.

– Att konstant utvärdera sig själv och sina kamrater är nödvändigt. Vi bedömer oss själva och varandra oerhört hårt. Slarvbeteenden korrigeras efter övningar. I den verkliga världen, den improviserade världen, finns inte utrymme för felaktiga beslut och slarv. Kostnaden för ett sånt beteende kan bli oacceptabelt, säger kapten Eriksson och kliver in i den galt som ska ta dem vidare till nästa moment.