Utanför den litauiska hamnstaden Klaipeda hovrar den svenska Visbykorvetten HMS Karlstad och övervakar en militär landstigning som pågår vid sandstranden på fartygets styrbordssida. Besättningen är mer än halvvägs genom årets upplaga av Baltops – en multinationell marinövning som genomförs i Östersjön och som pågår under två veckor i början av sommaren.
Kapten Fredrik Axelsson är för tillfället ansvarig på bryggan och har i sin roll som manöverofficer valt att stänga ner en av fartygets två drivlinor som sköter framdrivningen. Allt för att höja svårighetsgraden för navigationsbefälet som gör sitt bästa för att få HMS Karlstad att ligga still på sin position.
– Det kan uppstå tillfällen när bara en drivlina går att använda. Då måste man veta hur fartyget reagerar i olika situationer. Det blir ett bra tillfälle att lära känna fartyget och bättre förstå hur hon uppträder till sjöss. Att vi samtidigt sparar på drivmedel blir en bonus, förklarar Fredrik Axelsson.
Navigationsbefälet ombord på HMS Karlstad ser till att fartyget framförs tryggt och säkert
Foto: Per-Ola Mjömark/Försvarsmakten
Starka i Östersjömiljön
Under årets upplaga av marinövningen Baltops i Östersjön har besättningarna på HMS Karlstad och HMS Nyköping haft möjlighet att ytterligare vässa sin förmåga tillsammans med andra nationer. Systerfartygen HMS Nyköping och HMS Karlstad har under övningen varit en del av den brittiskledda snabbinsatsstyrkan JEF, Joint Expeditionary Force.
Visbykorvetternas roll har främst varit att agera eskortfartyg åt större amfibiefartyg från andra länder i en så kallad Amphibious Task Group. Trots Visbykorvetternas mindre storlek kompletterar man större fartyg väl. Det är nämligen i kustnära områden som HMS Nyköping och HMS Karlstad kommer till sin fulla rätt, tack vare sin flexibilitet och design.
– Vi ser oss själva som en ”gapfiller” som fyller en lucka. Man kan säga att vi är kittet mellan de större fartygen och det som sker innanför öbarriären i kustbandet, förklarar Magnus Almqvist som är fartygschef ombord på HMS Karlstad.
Med hjälp av fartygets ”pekare” kan man pejla andra fartyg i området och på så sätt assistera stridsledningscentralen i deras arbeta med att identifiera vilka som befinner sig i övningsområdet
Foto: Per-Ola Mjömark/Försvarsmakten
Internationellt uppskattade
Större fartyg har svårare att patrullera och bevaka kustnära områden. En Visbykorvett är bättre anpassad tack vare smygteknik, fartygets manöveregenskaper samt de vapensystem som finns ombord.
– Sett till beväpning är vi relativt lika de större fregatterna, vi kan bedriva strid i tre dimensioner. Men vi är samtidigt mindre och kan röra oss på grundare vatten. Med vår manöverförmåga innebär det att vi kan reagera snabbt på uppkomna hot, säger Magnus Almqvist.
Att Visbykorvetterna ligger i framkant är också något som andra deltagande länder har noterat.
– Under vår gemensamma ”Pre-sail conference” i tyska Kiel var det en brittisk amiral som presenterade Visbykorvetterna och jämförde vår radarsignatur med den hos en duva ute till havs. Det kan jag tycka är en bra liknelse. Likt en fågel kan en Visbykorvett flyga under radarn ibland, säger Magnus Almqvist.