Femtioårsdagen av helikopterolyckan med Y62

Hårsfjärden låg helt blankt, morgondimman var på väg att blekna av solens värmande strålar. Överlevande har berättat att den dagen för femtio år sedan, var havet också helt stilla, lika stilla som i dag.

Anhöriga, kamrater och kollegor samlades i dag på Berga/Haninge garnison för att hedra minnet av de omkomna. Foto: Rebecca Landberg/Försvarsmakten
Marinchefen och Flygvapenchefen går fram till den nedlagda kransen vid minnesstenen på Berga. Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
Rickard Nordenberg, pensionerad kommendörkapten lade blommor i vattnet för att hedra de omkomna. Rickard deltog vid räddningsarbetet i samband med olyckan. Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten
Stranden fylldes med vackra blommor. Foto: Rebecca Landberg/Försvarsmakten
Minnesstenen vid Berga. Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten

”I dag den 6 september för femtio år sedan klockan 10:22 förändrades livet för alltid för många av er. Anhöriga väntade hem sin son, sin livskamrat eller någon väntade hem sin vän, den väntan blev för många evig. När helikopter Y62 med tolv man ombord klockan 10:07 lyfte från Gotska Sandön med destination Berga, var det helt ofattbart att det här skulle bli den sista resan för tio av dem. Helikopter Y62 med en fyramansbesättning och åtta värnpliktiga på väg hem för permission, nådda aldrig sin slutdestination”, detta var några rader som marinchefen konteramiral Jens Nykvist sa i sitt tal.

För att hedra minnet av de tio officerare och värnpliktiga som omkom i den tragiska helikopterolyckan med Y62, den 6 september 1968, hade anhöriga, kamrater och kollegor samlats på Berga/Haninge garnison för en minnesceremoni. Under ceremonin hölls tal av marinchefen, konteramiral Jens Nykvist och flygvapenchefen, generalmajor Mats Helgesson.

I slutet på 60-talet rådde ett ganska spänt omvärldsläge precis som i dag. Det ställde stora krav på officerarna och de värnpliktiga att bevaka och skydda Sveriges territoriella gränser. I sina tal betonade de båda cheferna om den viktiga roll som officerarna och de värnpliktiga hade spelat och den uppoffring som de hade gjort för att skydda vårt land, 1968.

Överlevande från olyckan, Sven-Olof Ryding berättade gripande om händelsen från den dagen för femtio år sedan. Efter talen hölls korum som leddes av marinpastorn Jael Ahlin som efterföljdes av kransnedläggning och blommor i havet.

Läs mer om händelsen i dokumentet Minnesskrift Y62.