För FN:s del är det första gången som organisationen sätter upp en militär mission som också innefattar underrättelseförmåga. Det är Sverige som tillsammans med Tyskland står för underrättelsebidraget. Det svenska förbandet är förlagt i Timbuktu och det tyska längre öster ut i Gao.
– Visst är det emellanåt en utmaning att arbeta med underrättelsetjänst i en organisation som FN. Det finns egentligen ingen erfarenhet av hur känsliga uppgifter ska behandlas eftersom det här är första gången organisationen jobbar med militär underrättelsetjänst, det är snarare så att det ligger i FN:s DNA att allt ska vara öppet och transparant, säger förbandets underrättelsechef.
Olika källor
Militär underrättelsetjänst handlar om att planera, inhämta och analysera information som sedan delges uppdragsgivaren, i det här fallet FN:s militära insats i Mali. Målet för FN i Mali är att tillsammans med maliska myndigheter införliva fredsavtalet från 2015. I den processen kan de svenska och tyska underrättelseförbanden spela en viktig roll.
– Vi på underrättelsesektionen tar in all information som förbandet inhämtar via våra olika sensorer. Vi strävar hela tiden efter att bygga våra analyser på så många olika källor som möjligt, både allmänt tillgängliga och källor som vi vill skydda. Resultatet av vår analys syftar till att utgöra grunden för fortsatt planering av insatsen; FN i Mali, såväl som vår egen ledning, är beroende av ett väl underbyggt beslutsunderlag och bedömningar av framtida händelseutveckling för att kunna bidra till fredsprocessen, men också för att kunna skydda egen trupp. Så till vida kan man med fog säga att vi är förbandet hjärna, säger underrättelsechefen och ler.
Arbetar i tält
Underrättelsesektionen på Camp Nobel i Timbuktu har, i likhet med flera andra sektioner på förbandet, sin hemvist i ett tält som är lika väl luftkonditionerat som det är uselt upplyst. Ett antal kvinnor och män sitter bakom sina datorskärmar i det dunkla ljuset och bearbetar, analyserar och diskuterar informationen som löpande kommer sektionen till del. För den oinvigde förefaller det vara ett ganska monotont och trist arbete de utför, det är emellertid en uppfattning som underrättelsechefen inte delar.
– Jag tycker att det här är ett roligt jobb, som dessutom emellanåt är spännande. För att bli en bra medarbetare på en underrättelsesektion behöver man vara nyfiken och gilla att söka och gräva efter information, det är också viktigt att vara empatisk och förstå att arbetet kan påverka människor, och man måste ha ett utvecklat civilkurage och våga stå för sina bedömningar.
Foto: Pelle Vamstad/Försvarsmakten
Hemlighetsmakeri
Underrättelsetjänst har sedan tidernas begynnelse haft hemlighetsmakeri som en av sina närmaste bundsförvanter. Så har det alltid varit. Något som idag har förändrat underrättelsearbetet i grunden är tillgången till information. Internet finns i var individs ficka och händelser blir snabbt kända och tillgängliga för snart sagt hela världen. Utmaningen för de som arbetar med underrättelsetjänst ligger i att värdera tillförlitligheten i informationen, att skilja fakta från obekräftade uppgifter.
– Dock ligger det i tjänstens natur att vi i stor utsträckning måste skydda våra källor och våra förmågor. Den svåra avvägningen ligger i att förmedla all den kunskap vi sitter på utan att för den delen riskera att någon kommer till skada. Ett visst mått av tillfredställelse infinner sig givetvis när det visar sig att vi levererat bedömningar som visar sig vara korrekta.
Människorna bakom
Sektionschefen har arbetat som underrättelseofficer i sju år och tycker att just balansen mellan informationstörsten och uppgiften att skapa en förståelig användbar produkt är spännande.
– Det finns likheter mellan att arbeta här och reklambranschen. Det kvittar hur bra information du har och vilka slutsatser du kan dra, om ingen efterfrågar produkten. Någon kan behöva veta hur regnperioden kommer att påverka olika grupperingars rörelser och någon annan veta varför en viss person valts till ledare för en inflytelserik terroristorganisation – vi måste kunna leverera.
På underrättelsesektionen på Camp Nobel i Timbuktu arbetar kvinnor och män som har väldigt olika bakgrund. Och att det förhåller sig så är ett medvetet val från förbandets underrättelsechef.
– Det finns en tydlig vinst med att ha folk ingående i en underrättelsesektion som både har civil och militär erfarenhet. I en sådan här miljö, ett underrättelseförband i Afrika, måste alla fungera som soldat och kunna bemanna en kulspruta i ett fordon på väg till ett möte, men de måste också ha förmågan att också komma med alternativa angreppsvinklar till fenomen vi dagligen stöter på i det aldrig sinande informationsflödet, avslutar underrättelsechefen på den svenska Mali-styrkan.
Fotnot: Personerna som förekommer på bilder och i texten har själva valt att framträda utan namn.