Det finns en hel del specialistfunktioner i hemvärnsförband. Förplägnadspersonal, stabspersonal, assistenter, sjukvårdare, fordons- och mc-förare, hundförare, trosspersonal och signalister för att nämna några.
De som inte har tidigare militär grundutbildning och vill tjänstgöra som specialister i hemvärnsförbanden måste gå en två veckor lång kurs för att lära sig soldatens baskunskaper. Det rör sig exempelvis om att kunna använda sitt vapen, att bo i tältförläggning och leva fältmässigt, att kunna använda sin utrustning och uniform och att ingå i en grupp och försvara sig i en stridssituation. Sjukvårdstjänst ingår, såväl som soldatregler och värdegrunder.
Försvarsutbildarna har uppdraget
Kursen i Villingsberg drivs av Försvarsutbildarnas region Mitt och deltagarna kommer från Norrköping i syd till Uppsala i norr. Kurschef är Kjell Karlström, tidigare officer vid livgardet fram till 2009. Han har även verkat i Hemvärnet som pluton- och kompanichef och sedan förra året som instruktör inom Försvarsutbildarna.
– Det började med att de saknade en kurschef för Military Weekend, berättar Kjell Karlström, och fortsätter.
– Jag fick förfrågan om jag ville vara med på förra årets GU-F som pistolinstruktör förra året. Jag tycker det är kul, har alltid älskat att utbilda folk, tycker om att få resultat och se hur de utvecklas. De sista åren har jag i huvudsak varit pistolinstruktör, men sådant som stabsarbete och sjukvård, alltihop sitter ju i blodet.
Inryckning med bäddning
På inryckningsdagen delas det ut utrustning och rekryterna får sig en första dos kunskap i hur man ordnar till det i förläggningen och hur man bäddar sängarna på rätt sätt.
I ett av logementen finns Beatrice Seiko från Norrköping som ska bli sjukvårdare.
– Jag har alltid tänkt att jag skulle göra det här någon gång, och nu närmar jag mig 40 och det är dags att göra det där ”någon gång” innan man blir för gammal. Har alltid varit intresserad av friskvård och jobbar med det också. Det här känns spännande, tiden gör väl sitt, vad som händer runt omkring oss i världen, i samhället, jag har alltid varit nyfiken och så ser man att åren går. Jag har varit på samma arbetsplats i tjugo år och tänkte att det skulle vara roligt att göra något annat också. Jag förväntar mig framförallt att få lite insikt i hur försvaret funkar och vara delaktig i övningar senare så man får en helhetsbild, säger Beatrice Seiko.
Intensiv sjukvårdsutbildning
Två dagar ägnas åt sjukvårdstjänst. Det gäller hur man sköter hygienen i fält, hur man förebygger skador och sjukdomar och förstås hur man tar hand om skadade. Instruktören kommer från Elfsborgsbataljonen, där han är sjuksköterska i ett insatskompani. Han har varit instruktör i det civila samhället för första hjälpen och hjärt- och lungräddning sedan 17 år tillbaka. Nyligen har han genomgått Försvarsutbildarnas utbildning för att få vara sjukvårdsinstruktör på grundläggande soldatutbildningar.
– Det är oerhört roligt och spännande, en utmaning tycker jag. Det är vetgiriga och kunniga elever, de är från alla möjliga håll i samhället, allt från sjukgymnaster till vaktmästare, vilket gör att kunskapsutbytet är magnifikt, de ger och tar av varandra, beskriver löjtnant Erik Holm sina intryck.
Linus Hellberg kommer från Filipstad. Han ingår i en grupp som under sjukvårdsutbildningen bland annat fick framrycka in i en mörklagd byggnad för att undsätta skadade. Han trivs med kamraterna på kursen. I det civila är han truckförare på ett litet företag i Hällefors.
– Jag ska bli sjukvårdare. Jag har vänner och bekanta i Hemvärnet som tyckte jag skulle hoppa på, jag valde sjukvårdsinriktningen för det verkar intressant. Jag ångrar inte en sekund att jag åkte hit. Det är lätt att komma in i gänget och instruktörerna är jättebra, säger Linus Hellberg.
Skydd mot kemiska stridsmedel
Svenska CBRN-förbundet är en annan gren av Försvarsutbildarna. Förbundets uppdrag är att organisera utbildad personal med kompetens inom CBRN-krigföring, det vill säga kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära stridsmedel. Som specialister bemannar medlemmarna hemvärnsförbandens staber som avtalspersonal och verkar som instruktörer vid grund- och vidareutbildningar. Som CBRN-instruktör på denna GU-F-kurs verkar sergeant Arasteh Heinemann från Västmanland där hon är CBRN-ansvarig i en bataljonsstab. Hon är också CBRN-förbundets styrelseordförande och jobbar en hel del med att samordna och skaffa instruktörer till GU-F över hela landet.
– Jag började i lottorna och kom till Hemvärnet 2008. Jag kommer från ett annat land, där man inte hade positiva bilder av krig och elände, och det militära förknippade jag inte med något positivt från början. Men mina farbröder var i flygvapnet i Iran, så anknytningen till försvaret gjorde att intresset alltid har funnits, säger Arasteh Heinemann.
Fullt tidsschema
GU-F-kurserna har ett späckat program i högt tempo, ofta med kvällstjänst. Det är förvånansvärt hur snabbt ändå eleverna, varav nästan inga känner varandra sedan tidigare, kommer in i sina roller, lär sig samarbeta och tar till sig det som lärs ut. En eftermiddag marscherar de ut för att göra tillpassningskontroll av skyddsmaskerna. Man tar på sig regnställ, skyddsmask och gummihandskar för att därefter omges av tårgas från instruktörens facklor, först ute i det fria och därefter inne i ett slutet utrymme. En påfrestande och inte helt behaglig upplevelse men nog så viktig för att man ska ha tilltro till utrustning och förmåga i en farlig miljö. Nästa dag börjar skjututbildningen.