Riksdagen har fastslagit att det enskilt viktigaste under försvarsinriktningsperioden 2016 till 2020 är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. Det blev startskottet för en återupptagen totalförsvarsplanering.

Försvarsmakten är den statliga myndighet som ska upprätthålla och utveckla ett militärt försvar medan civilt försvar i fredstid utgörs av beredskapsplanering, det vill säga den verksamhet som myndigheter, kommuner och landsting samt enskilda, företag och organisationer med flera bedriver för att förbereda Sverige för krig.

I samband med att den försvarspolitiska inriktningen gavs ut i april 2015 fick Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att fram en gemensam grundsyn för hur myndigheterna tillsammans kan främja en sammanhängande totalförsvarsplanering. Grundsynen omfattar en beskrivning av gällande förutsättningar och politisk inriktning, identifierade behov, en handlingsplan för vägen framåt samt en gemensam syn på hotbild som utgångspunkt för planeringen. Den redovisades för regeringen i juni 2016.

Målet för det militära försvaret är att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja vår säkerhet. Målet för det civila försvaret är tredelat; värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp.

Totalförsvar består av militär verksamhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar) och är den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då ska bedrivas. Totalförsvaret ska utformas och dimensioneras för att kunna möta väpnat angrepp mot Sverige inklusive stridshandlingar på svenskt territorium.