Ombord fungerar besättningen som ”ögon och öron” till havs och följer allt som rör sig längs våra kuster. Det handlar om att upptäcka avvikelser, hålla koll på skuggflottan och se till att ingen befinner sig på svenskt vatten utan tillstånd.
Ett nytt säkerhetsläge i Östersjön
Efter Rysslands invasion av Ukraina har intresset för vad som händer på Östersjön ökat markant.
– Vi ser hur viktig den så kallade skuggflottan är för Ryssland. Den oljeexport som går på dessa fartyg finansierar det ryska kriget, berättar Johan, fartygschef ombord.
Den ryska skuggflottan består av fartyg som handlar med rysk olja i strid med västerländska sanktioner. Dessa fartyg är ofta oregistrerade, saknar försäkring och försöker undvika upptäckt.
– Det handlar om att veta vilka de är och se till att de inte kan kringgå sanktionerna genom att smyga in i västerländska hamnar, säger Johan.
Sjöövervakningen sker i samverkan mellan fartyg som HMS Trossö och ett nätverk av fasta radarstationer längs kusten. Genom att följa fartygsrörelser kan marinen upptäcka avvikelser, misstänkta oljeutsläpp eller identifiera fartyg som försöker dölja sin identitet.
– Vi vill helt enkelt veta vad som sker längs våra kuster, och se till att ingen utan tillstånd befinner sig på svenskt vatten, förklarar Johan.
Fartyget byggdes i Finland 1984 som forskningsfartyg Arnold Veimer och levererades till estniska vetenskapsakademin i Sovjetunionen. Där tjänstgjorde fartyget som forskningsfartyg fram till början av 1990-talet. Den svenska marinen köpte henne från Estland 1996.
Foto: Ola Jacobsen/Försvarsmakten
Från sovjetiskt till svenskt
– Trossö har en helt unik historia i svenska marinen, berättar Johan.
Till skillnad från de flesta svenska fartyg är Trossö inte inhemskt byggd, utan konstruerad i Finland under 1980-talet – för Sovjetunionens räkning. Fartyget var ett av flera som byggdes för polarforskning i Arktis.
Efter Sovjetunionens fall blev Trossö kvar i Estland, stationerad i Paldiski. Enligt ett populärt rykte var det dåliga underhållet som gjorde att fartygets motorer inte startade den morgonen då de övriga sovjetiska fartygen återvände till Ryssland. Därmed blev det kvar i den estniska statens ägo.
I mitten av 1990-talet, när Sverige behövde ett tillfälligt stödfartyg till ubåtsjaktstyrkan, köptes fartyget av Estland. Efter modifieringar togs det i bruk som stödfartyg i den svenska flottan. En ”tillfällig lösning” som visade sig vara allt annat än kortvarig.
– Det tillfälliga blev ganska långvarigt. Fartyget har byggts om flera gånger och är fortfarande i aktiv svensk tjänst, säger Johan.
Sjöräddningshelikopter med ytbärgare under övning med HMS Trossö.
Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten
En viktig kugge i marinens logistik
Idag används HMS Trossö som ett stödfartyg inom 2.marina basbataljonen, under Stockholms Amfibieregemente. Dess uppgift är att se till att andra fartyg får det de behöver till sjöss – diesel, ammunition, proviant och reservdelar. Ombord finns även sjukvårdsresurser som gör att Trossö kan fungera som vårdfartyg vid större övningar eller operationer.
Men det är inte bara logistiken som är viktig. Fartyget spelar också en betydande roll i Sveriges sjöövervakning – ett arbete som handlar om att hålla koll på allt som rör sig längs våra långa kuster och ute på Östersjön.
För Molly som arbetar som signalmatros ombord på HMS Trossö, handlar vardagen till sjöss om både ansvar och gemenskap.
– Jag jobbar som signal och- däckmatros och en av mina huvuduppgifter är utkikstjänst. Det innebär att jag står på bryggan och håller optisk utkik 360 grader runt fartyget. Vi rapporterar in allt vi ser – fartyg, flygplan, rörelser – för att stötta manövreringsofficeraren, förklarar hon.
Röster från HMS Trossö
Att arbeta tätt tillsammans under långa perioder till sjöss skapar starka band.
– Man bor så nära varandra, så det blir som en liten familj. Många hittar sina bästa vänner för livet inom Försvarsmakten. Vi jobbar ju inte bara tillsammans, vi ska kunna samarbeta i krig också, så relationerna blir väldigt speciella, säger Molly.
För henne har det aldrig varit svårt att vara borta från familjen.
– Jag är nog en sådan person som inte får hemlängtan. När jag är till sjöss är besättningen min familj.
Sjöövervakningen kombineras med övningar ombord.
– Vi övar mycket på skyddslarm, till exempel brand eller vatteninträngning. Alla ska veta exakt vad de ska göra om något skulle inträffa. Ju mer vi övar, desto bättre blir vi när det väl händer på riktigt, säger Molly.
Det som lockade henne till yrket var viljan att utmanas och utvecklas.
– Jag ser det här som vilket jobb som helst – det viktigaste är att jag trivs med mina kollegor och mina arbetsuppgifter. Här får man hela tiden nya utmaningar och lär sig lösa problem på nya sätt. Man utvecklas verkligen som person.
Historia och framtid
Från sin tid som sovjetiskt forskningsfartyg till rollen som svensk stödenhet och del av landets säkerhetsstruktur har HMS Trossö burit på en historia lika mångfacetterad som Östersjön själv.
För besättningen är det inte bara ett fartyg – det är ett hem, en arbetsplats och en symbol för hur historien och framtiden möts på öppet hav.
– Fartyget har förändrats mycket – men dess historia lever kvar, säger Johan.