Obemannade farkoster har på kort tid förändrat krigföringen till sjöss. De kan upptäcka fientliga fartyg, ubåtar och rörelser långt innan dessa når eget territorium – och kan göra det billigare och mer uthålligt än bemannade fartyg och flygfarkoster.
De obemannade systemen kan också användas för precisionsangrepp eller för att störa ut och överbelasta fiendens försvarssystem. Allt utan att riskera den egna personalen, som befinner sig på annan plats.
Nya svenska drönare testade
I slutet av september visade ett 70-tal svenska officerare, ingenjörer och tekniker var Sverige står i utvecklingen. Under Natoövningen Repmus/Dynamic Messenger 25 som hölls i områden utanför Sètubal, söder om Lissabon formerades svenskarna i ett Team Sweden.
Flera nya svenskbyggda havsdrönare ingick i den svenska styrkan som också visade det avgörande digitala system som ska användas för att styra och leda de obemannade farkosterna.
– Vi har fokuserat på hur saker fungerar ihop. Vad de olika plattformarna kan göra och hur, samt inte minst hur den här verksamheten ska styras och ledas, säger örlogskapten Magnus Lind, utvecklingsofficer.
Kommendörkapten Therese Tärnholm, marinens forskningschef. Örlogskapten Magnus Lind, utvecklingsofficer.
Foto: Försvarsmakten
Tar över farliga uppdrag
I det svenska Team Swedens styrka ingick Saabs AUV 62AT, en etablerad plattform. Farkosten liknar en stor torped fullspäckad med toppmodern teknik.
– Den används som ubåtsmål och är en autonom farkost för att öva ubåtsjakt och har använts av Försvarsmakten flera år. En annan version av farkosten (AUV 62 MR) kan också användas till att hitta och identifiera minor med hjälp av de sensorer som finns ombord på farkosten, säger kommendörkapten Therese Tärnholm, marinens forskningschef.
Dessa är är ett gott exempel på obemannade plattformar som kan ta över personalkrävande och riskabla uppdrag i marinen.
På vattnet och i luften
Den autonoma ytfarkosten 3T från svenska Nautrik ingick i styrkan jämte det obemannade flygsystemet V-200 från Skeldar. Det sistnämnda kan beskrivas som en liten obemannad helikopter med en rad funktioner. Den mindre bärplansfarkosten Ghostfoiler, framtagen av Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, ingick också.
Årets övning var den hittills största med över 2 000 deltagare, flera unviersitet, 120 företag och 32 nationella marina organisationer.
Svenskt system för ledning
För att de autonoma systemen ska kunna användas framgångsrikt behövs effektiv ledning. Övningen i Portugal har gett svar på hur detta kan ske.
De svenska drönarna styrdes från virtuellt fartyg döpt till CTU Stockholm. Fartygets ledning bemannades av personal från marinen och Försvarets Materielverk, FMV.
– Det har fungerat väldigt bra. Vi använde oss av ett ledningssystem framtaget av det svenska företaget Miraya. Det används för att leda obemannade system tillsammans med andra nationers och organisationers farkoster, säger Therese Tärnholm.
En stor vinst med att bilda ett svensk lag är möjligheterna att spara in tid, förändringar kan göras snabbt på plats när de inblandade i projekten finns på plats.
Ett ledningssystem framtaget av det svenska företaget Miraya. Det används för att leda obemannade system tillsammans med andra nationers och organisationers farkoster.
Foto: Försvarsmakten
Lärdomar och fördjupat samarbete
När deltagarna i övningen är hemma igen väntar ett minst lika viktigt arbete.
När övningen har analyserats ska det slås fast hur lärdomarna kan föras in i Natos standard för hur obemannade farkoster kommunicerar och leds. Man ska också använda erfarenheterna i andra uppdrag med obemannade system.
Det finns också sådant som inte resulterar i formella dokument, men som kanske betyder minst lika mycket.
– Alla informella möten och nya kontakter gör att vi bygger ett starkare lag. Deltagarna blir en del i Natogemenskapen och rent konkret stärker det sammanhållningen, säger Magnus Lind.
I år kompletteras övningen Repmus med Natoövningen Dynamic Messenger, som fokuserar på interoperabilitet mellan färdiga, operativa system. Inom Repmus är tyngdpunkten på experimentell utveckling.