"ÖVNING, ÖVNING". En av fartygets röjdykare överraskas under ett dyk i Kielbukten av snabbt skiftande strömmar. Han dras ner på mycket större djup än det planerade, och skjuter därefter upp till ytan som en kork. Väl i skeppsbåten konstaterar dykledaren att dykaren har symptom på både dykarsjuka och nedsatt lungfunktion.
Under övningen tar sig både dykledaren och sjukvårdstjänstledaren tid att förklara vad de gör och varför.
Foto: Ola Jacobsen/Försvarsmakten
Under den stora marinövningen Northern Coasts 2025 (Noco) passar röjdykarfartyget HMS Spårö på att öva på dykeriolycksfall i ett internationellt sammanhang.
Noco 2025 är en av de största marina övningarna i Östersjöregionen och genomförs i år som en del av den tyska övningen Quadriga 25. Syftet är att stärka samarbetet mellan allierade marina stridskrafter.
– Genom att öva blir vi bättre på vår huvuduppgift samtidigt som närvaron av allierade länder stärker säkerheten till sjöss, säger örlogskapten Niklas Svarts, fartygschef på HMS Spårö.
Viktigt att snabbt komma till tryckkammare
Vid dykeriolycksfall är det av högsta vikt att dykaren snabbt får tillgång till kvalificerad och specifik vård, i till exempel tryckkammare.
– Det ställer höga krav på att larmkedjan fungerar, att det finns tillgänglig transportresurs och sjukhus med tryckkammare som går att nå i tid, säger Niklas Svarts.
Så fort dykaren kommer upp ur vattnet och dykledaren i skeppsbåten förstår att allt inte står rätt till, tar han kontakt med besättningen ombord HMS Spårö via radio. Väl ombord påbörjas omedelbart förberedelser för att ta emot den skadade dykaren.
Fartygets kock, som är tillika sjukvårdstjänstledare tar sin sjukvårdsväska och beger sig till halvdäck, där det är lättast att ta ombord en skadad person från skeppsbåten. På plats möter hon andra besättningsmedlemmar som stöttar med att ta fram och göra iordning annan utrustning, som sjöbår, patienttäcke, hjärtstartare, pulsoximeter och syrgas.
Arbetar med patienten på däck
Så fort dykbåten är framme vid HMS Spårö tar sig besättningen ner i båten med en sjöbår som de spänner fast dykaren på innan de lyfter honom ombord. Väl uppe på däck påbörjar sjukvårdstjänstledare sitt arbete med patienten.
– Först klipper vi dräkten och lägger honom i ett patienttäcke. Sen börjar vi undersöka honom enligt undersökningsmall för dykeriolycksfall, lyssnar på hjärta och lungor och tar vitalvärden, som puls, andningsfrekvens och blodtryck. Letar efter blod i öron och näsa, säger furir Jenny, kock och sjukvårdstjänstledare HMS Spårö.
Under hela förloppet har fartyget kontakt med dykläkare via telefon. Utifrån undersökningsmallen kan läkaren bedöma hur kritiskt läget är samt besluta om åtgärder.
– Vi är läkarens ögon, öron och händer, både när det gäller undersökning och behandling, säger furir Jenny.
Den skadade dykaren undersöks enligt undersökningsmall för dykeriolycksfall. Fartygets sjukvårdstjänstledare lyssnar bland annat på hjärta och lungor och tar vitalvärden.
Foto: Foto: Ola Jacobsen/Försvarsmakten
Skickar signal med begäran om helikoptertransport
Det står snabbt klart att dykaren behöver placeras i tryckkammare så snart som möjligt, för att behandla dykarsjukan. Samtidigt som dykaren omhändertas på halvdäck skickar fartygets stridsledningsofficer en signal med begäran om helikoptertransport av patienten till ett sjukhus med tryckkammare.
– Eftersom vi är ett av få fartyg i marinen som har dykare ombord övar vi regelbundet dykerispecifik sjukvård, som att ta hand om en dykare som visar tecken på dykarsjuka, säger örlogskapten Niklas Svarts, fartygschef.
HMS Spårö har en tryckkammare ombord, men i övningen spelades att den var ur funktion, för att testa hela larmkedjan och förmågan att snabbt ta en skadad dykare till en tryckkammare i land i en internationell kontext.
– Det handlar också om dykarnas förtroende. Att de kan lita på att det finns en fungerande process att ta hand om dykeriolycksfall, även när vi inte befinner oss i svenska vatten, säger örlogskapten Niklas Svarts, fartygschef.
“Alla dyk är skarpa dyk”
Övningen avbryts och den spelat skadade röjdykaren David, menig tredje klassen, får klä på sig sin sjöstridsdräkt.
– Alla dyk är skarpa dyk. På det sättet har vi alltid en hög risktagning, men också en hög beredskap att hantera olycksfall. Under röjdykarutbildningen fick vi tidigt lära oss om risker och faror med dykning, hur vi ska minimera riskerna och hur vi ska agera vid olycksfall. Fartygets sjömän och officerare tränar på precis samma sätt sida vid sida för att varje dyk ska vara ett säkert dyk. Jag känner stor tillit till att mina kollegor kommer kunna ta hand om mig vid ett olycksfall, säger David.