Skarpskjutning med luftvärnets Eldenhet 98

På en hög höjd med omgivande skog snurrar en radar på en UndE 23 och spanar i luftrummet. På en annan plats bär soldater ett par skarpa robotar till Eldenhet 98. Det är tillsammans 175 kilo teknologi och sprängämne som ska monteras på bandvagnen. En mindre lyftkran hissar upp robotarna sista biten innan de kopplas på.

Iris-T är en kortdistansrobot som används mot flygplan, kryssningsrobotar,
attackdrönare och andra hot. Just nu flyger en målrobot runt i luften över skjutfältet. Det är den som ska bekämpas. Under skjutningen ska flera robotar avfyras. Luftvärnsregementet är på plats med en pluton soldater med olika befattningar som utbildats på Eldenhet-98. Två av soldaterna får skjuta.

– Bird away!, rapporterar Melker innan han trycker på knappen i vagnen och roboten avfyras rakt upp och viker snabbt av mot målroboten. Kort därpå syns en explosion på himlen.
– Det var en häftig känsla. Det gungar till och så är den snabbt borta, säger Melker som jobbar som bekämpningsbefäl på luftvärnsbataljonen.

Bataljonschef Michael Mattsson är på plats och övervakar skjutningen.
– Vi kommer hit för att skjuta vartannat år. Vi behöver göra det regelbundet för att utbilda personal och testa materiel. Det blir som en utbildningskontroll samtidigt som det tydligt visar vår förmåga att försvara Sveriges luftrum mot olika hot och bidra till alliansens avskräckning, säger Michael Mattsson.

En mindre grupp av soldaterna finns på skjutplatsen, en annan grupp sköter radarn på en annan plats. Försvarsmaktens materielverks (FMV:s) personal görs sig redo att lyfta med ytterligare en målrobot som ska bekämpas med luftvärnet.
Målroboten, ljusröd, skjuts iväg på en lång dragskena. Kort därpå får radarn UndE 23 syn på målet på som dyker upp på en skärm i vagnen. Roboten kan simulera olika slags hot från luften, en ballistisk robot eller en attackdrönare. Den är radiostyrd och kan svänga och göra undanmanövrar. Ibland flyger flera målrobotar på samma gång.

FMV:s personal har mycket att göra. Det stora skjutfältet i Norra Sverige är en populär plats att öva på både för svenskar och utländska förband. Här finns stora möjligheter med mål av olika slag att skjuta på med artilleri och stridsflyg.

– Vi är fullbokade till 2027, säger Kenneth som är en av de ansvariga.

Måldatan (informationen om vart målroboten finns) skickas från radarn till eldenheten som får ett låspå målet innan roboten skjuts iväg. Kort därpå skjuts målet ned.
– Det gick väldigt bra. Det kändes mäktigt när den drog iväg, säger Viktor, den andra skytten som fick erfarenheten av att skjuta skarp luftvärnsrobot.

För att en robot ska kunna skjutas iväg krävs en kedja av soldater som utgör olika delar i plutonen.Transporter, laddning, logistik och samband hanteras av andra. I väntläge finns resten av plutonen som drar erfarenheter av vad som sker.

– Egentligen i ett riktigt scenario gör vi detta konstant. Det är kul att fler än de som skjuter får vara på plats och uppleva detta, säger Adrian, bekämpningsbefäl som jobbat i ett år.

– Att vara här ger en ökad förståelse för vad som händer i ett skarpt läge. Det är lite annorlunda att öva simulerat, säger Malvina som också är bekämpningsbefäl.

Att skjuta skarpt med luftvärnet är ingenting som görs på en eftermiddag. Säkerhetsregler och avståndet på skjutfältet gör att ett ordentligt arbete inför krävs.

– Det gäller att vara på tårna när vi väl är här. Detta är en bekräftelse att vi levererar effekt och skyddar Sverige mot luftföretag, avslutar överstelöjtnant Mikael Matsson som är bataljonschef.