Flygvapnets incidentberedskap är alltid redo

"Vi anpassar oss och ligger alltid steget före"

Året runt, dygnet runt är de beredda att starta för att värna Sveriges gränser. Det handlar om Försvarsmaktens incidentberedskap med stridsflygplan, en uppgift flygvapnet har löst i mer än 70 år. Beredskapen är dynamisk och anpassas ständigt efter omvärldsläget.

Jas 39 gripen
Jas 39 gripen
Incidentberedskapen kan, utifrån rådande läge, bestå av flera par stridsflygplan som ständigt är redo att lyfta någonstans i Sverige. En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan. Foto: Kristoffer Olofsson/Försvarsmakten

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Incidentberedskapen, eller incidentjakten som den också kallas, löser skarpa uppgifter inom såväl jakt och attack som spaning. Detta är en viktig del i flygvapnets uppdrag för att hävda Sveriges territoriella integritet, säkerställa luftoperativ kontroll samt genomföra underrättelseinhämtning.

När incidentberedskapens plan lyfter handlar det inte alltid om uppgifter kopplat till gränsbevakning och skydd här och nu. Det kan också vara för att identifiera och dokumentera aktiviteter i vårt närområde, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg. Den information och dokumentation som piloten får med sig hem är en viktig pusselbit i arbetet med att skapa en bild av situationen i vårt närområde och därigenom förståelse för läget som helhet. Med det som grund anpassar flygvapnet sin beredskap.

Händelseutvecklingen som vi ser i Europa har flygvapnet följt noga och nu har detta ytterst allvarliga inträffat i och med den ryska invasionen av Ukraina.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström.

Sveriges land-, sjö- och luftrum bevakas hela tiden via en rad olika sensorer och radarstationer som finns runt om i landet. Piloterna i sin tur löser bevakningsuppgiften med hjälp av olika sensorer på planet. Det kan vara planets radar, pilotens ögon eller spaningskapseln, som är som en stor digitalkamera med avancerade objektiv. Piloten kan också ta med sig en handkamera med hög upplösning för att fotografera direkt inifrån cockpiten.

– Det skalskydd av Sverige som flygvapnet ger, är en förutsättning för att militär verksamhet kan genomföras. Vi har under senaste perioden förstärkt vår förmåga för att bland annat kunna ge en aktuell luftlägesbild och skapa handlingsfrihet till högre chef, säger flygvapnets operationschef överste Peter Greberg.