Sjöfartsskyddet är garantin för Sveriges försörjning i kris

Vårt beroende av ett ständigt flöde av säkra fartygstransporter har tydligt visat sig vid flera tillfällen. I våras blockerade det stora containerfartyget, Ever Given, Suezkanalen under sex dagar. Stoppet orsakade prishöjningar och förseningar som fortfarande, sex månader senare, påverkar handeln. För 15 år sedan orsakade pirathotet utanför Somalia så stora problem för sjöfarten att en militär EU-operation startades. Sverige har deltagit vid flera tillfällen med fartyg, flygplan och soldater.

Västkusthamnarna är porten in

I världen ökar pressen på att ställa om från fordonstransporter på väg till grönare alternativ som järnväg och kustnära sjötransporter. Sverige är också ett av de länder som är mest export- och importberoende och nästan 90 procent av vår import och export transporteras på fartyg. Via västkusthamnarna tas en stor del av dessa varor in, inte bara till Sverige utan till hela regionen. Sverige är inte självförsörjande inom särskilt många områden. Livsmedel, läkemedel och elektronik är bara några av de nödvändigheter som hela tiden passerar svenska hamnar. Enligt Göteborgs hamns egna siffror tog man in hela 411 000 containrar med varor under första halvåret 2021.

Sjöfartsskydd övas regelbundet

Sjöfartsskydd ingår som en del i varje större marin övning, och blir aktuellt redan i mitten av oktober då den nationella övningen Swenex startar.

Patrik Mattson är chef för 33:e minröjningsdivisionen. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten

Kommendörkapten Patrik Mattsson är chef för 33:e minröjningsdivisionen:
– Under Swenex kommer jag att leda ett tiotal svenska och finska fartyg i en sjöfartsskyddsoperation där vi tränar på att kritiskt viktig last på fartyg säkert kan nå hamn.

Ett av de svåraste hoten att försvara sig mot är minor. Dessa kan läggas ut dolt, från ubåtar eller handelsfartyg, och orsakar snabbt stopp i hamnar eller trånga farleder. Patrik Mattson förklarar att jobbet med sjöfartsskydd börjar redan i dag:
– Vi förbereder oss genom att lära känna undervattensmiljön i de viktigaste kustavsnitten och hamnarna. Om vi vet hur det ser ut på botten i fredstid kan vi enklare upptäcka om något lagts dit och då använda minröjningsfartyg eller dykare för att ta bort hotet. Även den ständiga sjöövervakningen runt Sveriges kust ger oss en normalbild som gör det möjligt att upptäcka om omvärldsläget förändras, och då vidta rätt åtgärder.