Dykare från både Försvarsmakten och Kustbevakningen genomför omkring 150 provdyk i Försvarsmaktens tryckkammare. Data som registreras inför, under och efter dyken ligger till grund för analyser av dyktabellerna.
Foto: Patric Brånhede/Försvarsmakten
Docent Oskar Frånberg från Blekinge Tekniska Högskola registrerar hjärtljuden hos en dykare som nyss genomfört ett dyk.
Foto: Patric Brånhede/Försvarsmakten
Kammarhallen på FM DNC rymmer bland annat två tryckkammare varav den ena kan fyllas med vatten.
Foto: Michaela Linge/Försvarsmakten
Dykare från både Försvarsmakten och Kustbevakningen genomför omkring 150 provdyk i Försvarsmaktens tryckkammare. Data som registreras inför, under och efter dyken ligger till grund för analyser av dyktabellerna.
Foto: Patric Brånhede/Försvarsmakten
Docent Oskar Frånberg från Blekinge Tekniska Högskola registrerar hjärtljuden hos en dykare som nyss genomfört ett dyk.
Foto: Patric Brånhede/Försvarsmakten
Kammarhallen på FM DNC rymmer bland annat två tryckkammare varav den ena kan fyllas med vatten.
Foto: Michaela Linge/Försvarsmakten
En dyktabell, eller dekompressionstabell reglerar hur länge en dykare kan vistas på ett specifikt djup, för att minimera riskerna för dykarsjuka.
När en dykare som utsatts för tryck under vatten ska upp till ytan igen, måste uppstigningen ske i ett anpassat tempo. Minskas trycket för hastigt riskerar dykaren att drabbas av dykarsjuka när gasbubblor kan bildas i kroppens vävnader.
Försvarsmaktens nuvarande tabell är baserad på underlag från US Navy, men temperaturen i de vatten som svenska dykare oftast befinner sig i, skiljer sig från de amerikanska. Den och andra parametrar gör att det behövs en översyn och troligtvis justeringar av dyktabellen för att ytterligare minimera riskerna för skador vid dyk.
Insamling och bearbetning av data
De dykare som medverkar i studien genomför ett eller flera testdyk i FM DNCs tryckkammare på Lindholmen. Testerna genomförs i 10 gradigt vatten med andnings- och mätapparatur kopplad till dykarna. Inför varje dyk görs ett antal mätningar. Man kontrollerar bland annat andning, vikt, hudtemperatur och kroppssammansättningen hos dykarna. Efter avslutat dyk undersöker man bland annat mängden kvävebubblor i hjärtat. Data från dessa tester tillsammans med tidigare statistik och matematiska modeller ligger till grund för analyserna av dyktabellerna.
Myndighetssamverkan
Tester och analyser inom ramen för projektet på Sjöstridsskolan genomförs tillsammans med Blekinge Tekniska Högskola och Kungliga Tekniska Högskolan. Kustbevakningen bidrar med dykare, och läkare knutna till Lunds Universitet och FM DNC deltar. Syftet med forskningsstudien är att utvärdera befintliga och kommande dyktabeller för att kunna fatta beslut om hur en ny tabell ska se ut. Någon gång mot årets slut kommer Marinstaben att ha ett underlag för att fatta beslut om ny dekompressionstabell.