Brigadens anfallskraft

Brigad är arméns största krigsförband och är ett offensivt förband som används för att spela en avgörande roll i kampen om att slå en motståndare som angriper vårt land. Idag utbildar vi två brigader, försvarsbeslutet innebär att vi framöver ska organisera ytterligare en mekaniserad och en reducerad motoriserad brigad. 2:a brigaden övas under Sydfront och leder de ingående bataljonerna.

Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

– Brigaden är det krigsförband där alla olika funktioner inom armén samordnas och arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål – att slå motståndaren. Artilleri, underrättelsetjänst, logistik och ledning är några exempel på funktioner som ingår. Allt arbete inom brigaden syftar till att nå så stor effekt som möjligt när vi möter en motståndare, och där utgör tre pansarbataljoner pilens spets, säger brigadchefen Stefan Pettersson.

Brigaden anfaller över vattendrag med understöd av ingerjörbataljonens däcksbropluton. 
Däcksbro 300 är ett av Försvarsmaktens förbindelsesystem med effekt att skapa rörlighet.
Brigaden anfaller över vattendrag med understöd av ingenjörbataljonens däcksbropluton. Däcksbro 300 är ett av Försvarsmaktens förbindelsesystem med effekt att skapa rörlighet. Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten
Den fjärrstyrda flygfarkosten Örnen startar med hjälp av katapult. Tillsammans med spaning och annan optisk utrustning inhämtas information om motståndaren för att hitta motståndarens förband, rekognosera framryckningsvägar eller inhämta annan information som brigaden efterfrågar.
Den fjärrstyrda flygfarkosten Örnen startar med hjälp av katapult. Tillsammans med spaning och annan optisk utrustning inhämtas information om motståndaren för att hitta motståndarens förband, rekognosera framryckningsvägar eller inhämta annan information som brigaden efterfrågar. Foto: Olivia Remmerth/Försvarsmakten
Sydfront 21
Sydfront 21 Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten
Tillsammans med stridsvagn utgör stridsfordonet kärnan i anfallskraften. Besättningen är tränade och utrustade för att genomföra strid mot alla typer av motståndare i olika typer av terräng och bebyggelse med hög rörlighet och eldkraft
Tillsammans med stridsvagn utgör stridsfordonet kärnan i anfallskraften. Besättningen är tränade och utrustade för att genomföra strid mot alla typer av motståndare i olika typer av terräng och bebyggelse med hög rörlighet och eldkraft. Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten
Sydfront 21
Sydfront 21 Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten
Stridsvagn är ett slagkraftigt och skyddande system som har förmåga att fälla avgörandet i striden.
Stridsvagn är ett slagkraftigt och skyddande system som har förmåga att fälla avgörandet i striden. Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten
Pansarterrängbil 360 tar sig fort fram såväl i terrängen som på vägar och den har god skyddsförmåga mot minor och beskjutning
Pansarterrängbil 360 tar sig fort fram såväl i terrängen som på vägar och den har god skyddsförmåga mot minor och beskjutning. Foto: Svante Rinalder/Försvarsmakten
Med hög förmåga att uppträda självständigt och lösa komplexa uppdrag med att transportera fordon och materiel som är tunga och breda.
Med hög förmåga att uppträda självständigt och lösa komplexa uppdrag med att transportera fordon och materiel som är tunga och breda. Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten
Brigaden innehåller bland annat sjukvårdsförmåga som hanterar patienter från skadeplats till förbandsplats och sjukhus. Tillsammans med förnödenhetsförsörjning, reparationer och CBRN är det exempel på resurser som de stridande förbanden i brigaden måste ha tillgång till.
Brigaden innehåller bland annat sjukvårdsförmåga som hanterar patienter från skadeplats till förbandsplats och sjukhus. Tillsammans med förnödenhetsförsörjning, reparationer och CBRN är det exempel på resurser som de stridande förbanden i brigaden måste ha tillgång till. Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten

 

En pusselbit i taget

När brigaden får en uppgift är en stor del av det inledande arbetet att se hur de olika funktionerna ska användas för att nå den avsedda effekten. Man tittar på vilka underrättelsebehov det finns och vilka sensorer brigaden har till sitt förfogande. Här handlar det om att använda spaningskompani och andra spaningsdelar för att bygga upp en så bra lägesbild som möjligt.

– Under övning Sydfront är ju scenariot att Sverige är angripet så en inledande uppgift till brigadens spaningsförmågor blir då att ta sig på plats tidigt för att agera ögon och inhämta information åt min stab så vi kan avgöra hur vi ska slå motståndaren, säger Stefan.

Man beslutar också vilka övriga funktioner och delar som krävs för att stödja pansarbataljonerna, till exempel tittar man då på vilket behov av rörlighet och framkomlighet som finns, hur man kan nyttja ingenjörsförbanden till att bygga broar, minera och andra förmågor som hanteras inom ramen för ingenjörerna.

– Förutom det som händer på marken är lufthotet ständigt närvarande. Därför är det viktigt att brigaden nyttjar sitt luftvärn och ser hur luftvärnet bäst kan lösa sin uppgift och var de gör mest nytta. Ska de skydda logistikdelarna, artilleridelarna eller något annat? Allt måste noga vägas mot varandra för att brigadens resurser ska användas på bästa sätt.

De bakre delarna möjliggör för de främre delarna i pilens spets

För att brigadens alla delar ska kunna verka måste allting vara påfyllt; mat, drivmedel och ammunition. Sjukvårdstjänst är också en viktig del i brigadens framgång. Logistiken är ett avgörande villkor för att brigaden ska kunna skicka fram sina stridande pansarbataljoner. Först när de grundläggande delarna är under kontroll och man har en tydlig bild av vad som ska göras är det dags att titta på hur uppgiften faktiskt ska lösas, hur man skickar fram pansarbataljonerna.

En del av en sambandstropp, en kugge i kedjan som möjliggör kommunikation mellan militära trupper. En viktig komponent för att leda förbanden i brigaden.
En del av en sambandstropp, en kugge i kedjan som möjliggör kommunikation mellan militära trupper. En viktig komponent för att leda förbanden i brigaden. Foto: Anne-Lie Sjögren/Försvarsmakten

Pansarbataljonerna på 2:a brigaden består av två bataljoner med stridsvagn 122 och stridsfordon 90, samt en bataljon som baseras på pansarterrängbil 360. Det är de här tre bataljonerna som utgör anfallsvapnet, pilens spets, den offensiva delen av brigaden och som under scenariot i Sydfront ska fälla avgörandet.

Alla brigadens delar hänger ihop och knyts samman vid ledningsförmågan

För att allting ska fungera och kunna samverka tillsammans måste möjligheten att leda brigaden finnas. Utan ledningsförmåga kan inte de olika delarna och funktionerna samverka och agera tillsammans mot motståndaren. Ledningsförmågan består av ett brigad ledningskompani och ett brigad sambandskompani som  har tekniska resurser och personal för att möjliggöra ett sambandssystem så att alla delar och funktioner kan samverka med varandra. Det är så vi slår motståndaren, tillsammans!

– Den tillväxt som nu är beslutad om innebär att det kommer bli fler krigsförband i brigaden. Övningar som Sydfront där alla dessa förband kan samövas är viktiga delar för att förmågan ska stärkas. Det är då vi blir starka tillsammans, avslutar Stefan.