Blekingekusten stängd

För en ovan kan Blekinge skärgård uppfattas som liten och lätt att passera, men skenet bedrar. För större fartyg finns det nämligen bara några få leder in till örlogsstaden Karlskrona, där viktig infrastruktur återfinns, eller till den viktiga hamnen i Karlshamn. Den som kontrollerar lederna, är den som avgör vem som får passera in till dessa hamnar.

Sensorpluton har förmågan att minera viktiga leder på ett sätt som gör att en motståndare får svårt att passera
Sensorpluton har förmågan att minera viktiga leder på ett sätt som gör att en motståndare får svårt att passera
Sensorpluton har förmågan att minera viktiga leder på ett sätt som gör att en motståndare får svårt att passera Foto: Jonas Olsson/Försvarsmakten
Korvetter och patrullfartyg är bestyckade med sjömålsrobotar med lång räckvidd
Korvetter och patrullfartyg är bestyckade med sjömålsrobotar med lång räckvidd Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
Minorna är kontrollerbara vilket innebär att egna fartyg kan passera över minan utan att den detonerar.
Minorna är kontrollerbara vilket innebär att egna fartyg kan passera över minan utan att den detonerar. Foto: Jonas Olsson/Försvarsmakten
En bottenavståndsmina fälls från en korvett av Visbyklass
En bottenavståndsmina fälls från en korvett av Visbyklass Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten

De enda förband i Sverige som kan lösa den uppgiften i skärgårdsterräng, är andra amfibiebataljonen tillsammans med 17:e bevakningsbåtkompaniet. Tillsammans med flottan, som utövar kontroll längre ut, kommer en motståndare få det svårt att ta sig in till det område marinen kontrollerar. Genom att kombinera amfibieförband med enheter från flottan och flygvapnet stängs, under övning Swenex, Blekinge skärgård för motståndaren.

Under övningen Swenex 19 övade marinen gemensam strid mot en angripare. Korvetter och amfibiebataljonen kontrollerar tillsammans ett kustområde med hjälp av sjömålsrobotar och minor.
Bottenavståndsminor lyfts ombord på ett patrullfartyg, under Swenex, för att senare fällas. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten

Ett försvar i flera lager

Flottans fartyg har skilda och tydliga uppgifter i det här scenariot. Minröjningsfartygen ska se till att våra egna stridsfartyg har rörelsefrihet och att inte eventuella fientliga minor påverkar oss. Ytstridsfartygens uppgifter är att ha koll på sjöläget och veta vilken trafik som rör sig på Östersjön. I en konflikt kommer inte Östersjön att vara tomt från civil handelssjöfart, beroendet av transporter på fartyg är i alla situationer stort. Med fartygens egna sensorer kompletterade med flygburna och landbaserade, identifieras vad som kommer emot kusten. Kommendör Per Edling är under Swenex chef för den stridsgrupp där flottans större fartyg ingår:

– Försvaret av den svenska kusten består av olika lager, ungefär som en lök. Första lagret finns långt ute från våra kuster där egna ubåtar spanar och kan insätta torpedanfall. Nästa lager utgörs av attackflyg och ytstridsfartyg som, med sjömålsrobotar, samordnat bekämpar landstigningsfartyg. Vi lägger också snabbt ut egna sjöminor där det behövs. Närmare kusten tar så kollegorna i amfibieförbanden över striden.

Under övningen Swenex 19 övade marinen gemensam strid mot en angripare. Korvetter och amfibiebataljonen kontrollerar tillsammans ett kustområde med hjälp av sjömålsrobotar och minor.
Sjömålsrobotarna skjuts från platser där de är svåra att upptäcka. Roboten leds in av en belysargrupp som ligger skilt från roboten. Foto: Jonas Olsson/Försvarsmakten

Dolt och självständigt

Amfibieförbanden har med sina enheter möjlighet att med kort varsel både minera centrala leder och gruppera sjömålsrobotar. Det är vapensystem som sänker fartyg och hindrar en motståndare från att ta sig in i en skärgård, stor som liten. Amfibiebataljonens enheter är svåra att upptäcka och verkar dolt och självständigt. Det gör dem svåra att påverka, och en motståndare kan därför aldrig bortse från en amfibiebataljon som befinner sig i det område motståndaren vill ta sig in i. 

– Amfibiebataljonen med delar ur 17:e bevakningsbåtkompaniet har förmågan att hindra en motståndares rörelsefrihet på flera sätt i den svenska skärgården. Med våra spaningsförband kan vi i ett tidigt skede se vad som händer i ett område, och med hjälp av våra sjömålsrobotar och minor kan vi kontrollera viktiga leder. Skulle en motståndare försöka påverka dessa enheter kan vårt amfibieskytte- och bekämpningskompani snabbt agera. Med dessa förmågor har jag som bataljonschef flera handlingsalternativ för att lösa min uppgift, att skydda Blekinge skärgård mot en angripare, säger överstelöjtnant Patrik Berge, chef för andra amfibiebataljonen.

Övning Swenex är marinens största övning under 2019 och den pågår fram till och med den 24 oktober