Hos Försvarsmaktens Dykeri och Navalmedicinska centrum, FM DNC, på Sjöstridsskolan i Karlskrona har man precis avslutat den andra av tre så kallade mättnadsdykningar, ett projekt för att utveckla och verifiera räddningstabeller. Det innebär att delar av en ubåtsbesättning under en längre tid vistas i ett högre tryck än det vi i normala fall lever i. Det sker i en tryckkammare där trycket sänks till motsvarande 30 meters djup för att kroppens vävnader ska bli mättade med kvävgas. Därefter ändras trycket långsamt och dykarna ”kommer upp” till ytan igen samtidigt som de noga kontrolleras och undersöks. Det man studerar under mättnadsdykningarna är hur kroppen ventilerar ut kvävet ur kroppen i förhållande till den hastighet som det omgivande trycket ändras med.
Trångt och varmt
I 4,5 dygn har fyra officerare från första ubåtsflottiljen varit instängda i en tryckkammare. Utrymmet är 6,5 x 2 meter, ungefär som en husvagn.
Inne i kammaren har de inte haft några specifika uppgifter utan läst, tittat på film och sovit en hel del. Det lugna tempot påminner ganska mycket om det som gäller ombord på en ubåt, förutom att det nu inte finns några egentliga arbetsuppgifter att utföra.
–Eftersom det är relativt trångt och varmt där inne och duschmöjligheterna är begränsade så är det inte mycket fysisk aktivitet. Höjdpunkterna på dagen burkar vara maten, berättar Marc Holmström som är marinspecialläkare och har haft det medicinska ansvaret under testerna.
Dagligen har han stämt av med besättningen hur de mår, och om något har krävt en närmre undersökning har han slussats in för att göra en kontroll.
Mättnadstesterna görs för att på bästa och säkraste sätt kunna evakuera en hel eller delar ur en ubåtsbesättning som av någon anledning råkat ut för tryckförändringar i undervattensläge. Om det skulle behövas, finns en ubåtsräddningsfarkost, URF, som kan ta en hel ubåtsbesättning upp till ytan.
30 meter på 70 timmar
Trycket i en ubåt är alltid atmosfäriskt, d.v.s. håller samma tryck som luften ovan ytan. Men om vatten skulle tränga in i en ubåt innebär det också att trycket ändras. Om besättningen vistas en längre tid i det nya trycket går det inte att plocka upp dem snabbt, utan det måste ske kontrollerat och långsamt. I de tester som nu görs på FM DNC tar själva uppstigningen 70 timmar.
−De ubåtsmän som deltar nu är fullt friska men en besättning som varit med om en olycka kan ha skador som kräver behandling eller har ett sämre allmäntillstånd. Då är det möjligt att risken för dykarsjuka måste vägas mot behovet av att hantera andra skador vilket kan kräva antingen längre eller kortare uppstigningstider, berättar Marc Holmström.
Samarbete
Mättnadsdykningarna genomförs tillsammans med forskare från Karolinska institutet och Göteborgs universitet samt en engelsk specialist i dekompressionsmätningar.
−Det är jättebra att vi kan göra det här ihop, både av ekonomiska- och utvecklingsskäl, tycker marinspecialläkare Marc Holmström.
Ett tredje tillfälle för mättnadsdykning kommer genomföras i höst. Då sker det ombord på HMS Belos, marinens ubåtsräddningsfartyg, så att besättningen känner att det fungerar även utanför testmiljön, under verkliga förhållanden och i rätt miljö.