Historiskt sett har fälttecken som exempel fanor och standar använts för att visa var olika förband befann sig under strid. Soldaterna svor då en ed att följa fälttecknet och försvara det med livet. För att alla skulle känna sig delaktiga fick de själva vara med och spika fast fälttecknet på stången. Traditionen lever vidare än idag, även om fanorna och standaren har en mer symbolisk betydelse.
– Idag är fanan en samlingspunkt för regementet. På fanan kan man läsa olika segernamn som var och ett motsvarar en insats med stupade kamrater. Fanan används vid statsceremonier och interna ceremonier, bland annat på kungliga slottet, sa Hans Augustin.
Livgardet har en fana och ett standar med stora riksvapnet.
– Fanan förs till fots och symboliserar rötterna ur Svea livgarde och standaret förs i huvudsak beridet och symboliserar rötterna ur Livgardets dragoner, sa Hans Augustin.
Livgardets chef, överste Christer Tistam var en av dem som hjälpte till att spika fast det dyrbara sidentyget med broderierna på fanstången.
– Jag är oerhört stolt över att få vara här och representera oss. Vår nya fana är, liksom alla våra fälttecken, starka symboler för vårt förband. Jag ska tänka på dem som tillverkat fanan när jag tar emot den ur kungens hand.
Fanan, som tagit cirka 2 500 arbetstimmar att tillverka, kommer vid ett senare tillfälle att överlämnas till Livgardet under ceremoniella former på slottet. Den gamla fanan, som blivit ganska sliten efter 16 års intensivt användande, kommer att överlämnas till Armémuseums samling med gamla svenska och utländska fanor.