Stridsledningsofficeren Kristoffer Lööv Fohlin förklarar att en av de viktigaste uppgifterna ett fartyg till sjöss har under en sådan operation, är att identifiera eventuella radarekon och fartyg som sjöbevakningen av olika anledningar inte har koll på.
- Härom natten hade vi ett radareko i södra delen av Östersjön på internationellt vatten som avvek från normalbilden. När vi identifierade målet så visade det sig vara ett signalspaningsfartyg från annan nation. Att få grepp om sådan aktivitet har alltid hög prioritet, även om det är fullt normalt och att alla nationer signalspanar på varandra.
Det är just detta som är styrkan med att ha fartyg till sjöss som komplement till den fasta övervakningen. Fartygen och personalen ombord kan aldrig ersättas av några tekniska system eftersom det mänskliga ögat och bedömningar av personal på plats alltid ger det bästa och mest korrekta resultatet.
Under natten mot torsdag har HMS Stockholm, utöver uppgiften att genomföra sjöövervakning av svenska farvatten, även genomfört en passage genom Stora Bält på danskt vatten. Detta efter att kontakt förevarit mellan svensk sjöbevakning samt den danska motsvarigheten. Dessvärre präglades fartygets transit genom Stora Bält av dimma och regn som innebar kraftigt nedsatt sikt.
Normal trafik
Läget till sjöss just nu avviker inte från normalbilden och trafikintensiteten är normal, vilket innebär tät trafik i Öresund som är ett väldigt högtrafikerat område oavsett tid på dygnet med allt från fritidsbåtar och fiskefartyg till stora passagerarfärjor och lastfartyg. För att hålla reda på alla dessa fartyg krävs god samverkan med sjöövervakningscentralen, där deras fasta övervakningssystem kompletteras av fartygets rörliga sensorer. Fartygets sensorer består av radarstationer, kameror och, inte minst, det mänskliga ögat hos våra utkikar.
- Alla dessa system jobbar tillsammans för att bygga upp en så exakt omvärldsbild som möjligt, förklarar ytstridsbefälet Tobias Petterson och fortsätter:
- När vi hittar ett oidentifierat radareko eller ett fartyg som sjöövervakningscentralen av olika anledningar inte har så god koll på, börjar personalen ombord jobba med att försöka identifiera objektet. Det är den vakthavande ytstridsofficeren som leder arbetet men det är samarbetet och kompetensen hos hela personalen som avgör hur snabbt och bra resultatet blir. Vi har också möjlighet att ropa upp fartyget på radio om det skulle krävas.
Fartygens identitet kontrolleras
Att ropa upp ett annat fartyg på radio går ofta väldigt smidigt, men kan i vissa fall ta väldigt lång tid beroende på hur pass väl personen ombord på det andra fartyget pratar engelska.
- Ibland är kunskaperna i engelska språket väldigt dåliga och man kan få vänta i flera minuter för att de ska väcka den enda ombord som talar hyfsat bra engelska innan man får svar på sitt anrop. Då kan det ibland vara besvärligt att förmedla vad det är man vill veta. I andra fall kan det vara helt tvärt om, att styrmannen på det uppropade fartyget blir så nervös över att bli anropad av ett örlogsfartyg att han berättar allt han kan komma på även fast jag inte har frågat om det, säger Tobias Petterson.
Efter att objektet är identifierat så skickas ett meddelande till den aktuella sjöövervakningscentralen där all nödvändig data framgår. När sjöövervakningen tagit emot meddelandet så går målet och informationen in i rikets totala sjölägesbild och återutsänds därefter till samtliga marina enheter och andra intressenter.
Vädret påverkar
Vädret till sjöss har haft inslag av svensk höst med allt vad det innebär. Dimma, dis regn och i vissa fall grov sjö har präglat tillvaron under veckan där delar av den nypåmönstrade personalen har fått känna på sjösjukans inneboende krafter.
HMS Stockholm kommer att fortsätta sjöövervakningsoperationen under ytterligare några dagar innan det är dags för några dagars ledighet för besättningen