Coronasmittade kan nu flygas med militärhelikopter

Ny förmåga redo för nationellt stöd

Klockan 20:37 på långfredagen landade en av Försvarsmaktens helikoptrar för första gången med en helt ny förmåga, att kunna flyga svårt sjuka coronasmittade patienter med civil intensivvårdsutrustning. Den förmågan har hemställts av Socialstyrelsen som en nationell resurs och kommer vid behov att kunna användas över hela Sverige.

Helikopter 14 har en bakre lastramp i samma höjd som bårvagnen vilket gör att båren kan skjutas in direkt i helikoptern. Foto: Amanda Öberg/Försvarsmakten
Bårarna kommer tillsammans med en mängd medicinsk utrustning som direkt kopplas upp på helikopterns interna el- och syrgassystem, som här i helikopter 14. Foto: Amanda Öberg/Försvarsmakten
I helikopter 16 kommer båren att stå på tvären i kabin med två sittplatser för vårdpersonalen och två extra rackar med syrgastuber. Foto: Amanda Öberg/Försvarsmakten

Under påskveckan arbetade experter från många delar av Försvarsmakten med stöd av Försvarets materielverk (FMV) och civila vårdgivare med att ta fram en metod att kombinera militär och civil utrustning och göra det på ett säkert sätt. Säkert för patienten, säkert för själva flygningen och säkert för personalen.

Försvarsmaktens medeltunga helikoptrar, helikopter 14 och helikopter 16, har sedan tidigare förmågan att användas som militära sjukvårdshelikoptrar där Helikopterflottiljen senast bidrog med en Medevac-enhet i Afghanistan. Skillnaden nu är att helikoptrarna kommer att kunna flyga med civil medicinskteknisk utrustning och med civil sjukvårdspersonal som har vårdansvaret för patienten under hela resan. Dessutom ställer det andra krav då det är en Covid-19 patient.

− Att ha en obruten vårdkedja var vår utgångspunkt från början, säger överstelöjtnant Mikael Wikh som samordnat arbetet. Samma bår, samma tekniska utrustning och vårdpersonal följer patienten från avlämnande vårdinrättning, under hela transporten och fram till mottagaren för att minimera påverkan på patienten.

Några av de saker som testades var att elektroniken i helikoptern och den i intensivvårdsutrustningen inte störde varandra på något sätt. Hur man säkrar bår och civil utrustning så den sitter stadigt under flygningen och på ett sätt som tillåter vårdpersonalen att fortsätta arbeta samt rent praktiskt hur får man in allt i helikoptern på ett säkert och snabbt sätt.

− Vi fick under några timmar i påskhelgen låna utrustning från luftburen intensivvård på Akademiska sjukhuset i Uppsala, och tillsammans med många olika enheter i Försvarsmakten och Försvarets materielverk har det varit ett fantastiskt fokus på att kunna lösa uppgiften. Problemlösning och att kunna agera snabbt ingår i den verksamhet vi alltid har beredskap för. Nu kunde vi dra nytta av det för att stödja samhället under den pågående krisen, det känns väldigt bra.

Försvarsmakten står för själva flygningen från A till B. Det helikoptern måste ha med sig är mer än dubbelt så mycket syrgas än vanligt och tillgång till mer el för sjukvården att koppla upp sig på.

Efter varje flygning med en coronasmittad patient ska helikoptern saneras. Det kommer att kunna ske snabbt, på cirka en timme, tack vare att kabinen är så gott som tom och cockpit där piloterna sitter är förseglad mot kabinen. Försvarsmaktens personal kommer inte att direkt hantera patienterna som kommer intuberade, nedsövda och har med sig egen vårdpersonal. Särskilda föreskrifter har tagits fram för vilken skyddsutrustning som behövs och hur besättningen ska agera i olika situationer.