Försvarsmaktens hundtjänstenhets (FHTE) uppdrag- och uppgift är att föda upp och träna hundar till i första hand insatsförbanden. De utbildar också hundförare och företräder Försvarsmakten i sakfrågor som gäller hundar. De har även till uppgift att samordna och följa upp hundtjänsten inom Försvarsmakten.
Hundtjänstenheten driver ett antal samarbeten nationellt och internationellt.
– Nationellt samarbetar vi med bland annat Svenska Brukshundsklubben (SBK), Polisen och Tullverket. Internationellt samarbetar vi med bland annat Nato och Nordefco. Att dessa samarbeten bedrivs är viktiga för verksamheten, säger överstelöjtnant Håkan Adén, enhetschef på FHTE.
Hundtjänsten finns vid tre anläggningar i Sverige.
• Sollefteå med fokus på avel,
• Botele Udd med fokus på urval och utbildning av tjänstehundar,
• Sundby i Kungsängen utanför Stockholm. Där bedrivs främst utbildning av hundförare.
Försvarsmaktens hundtjänst har funnits sedan år 1911 då de första hundarna utbildades för militära ändamål. Sedan den första januari år 2013 finns en sammanhållen hundtjänst inom Försvarsmakten som hanterar all verksamhet där hund ingår.
Vid Hundtjänstens avelsverksamhet i Sollefteå föds varje år runt 35-40 valpkullar, det är enbart rasen schäfer som används vid avel. Producenter av hundar som är lämpliga för avel anlitas både via FHTE och SBK. Sedan 2011 är det beslutat att Polismyndigheten och Försvarsmakten ska samarbeta gällande tjänstehundsavel.
Vid 8-10 veckors ålder placeras hundarna hos fodervärdar runt om i Sverige. Där stannar de i cirka 18 månader. När hunden är kring ett och ett halvt år gammal genomförs ett lämplighetstest, så kallat L-test, för att se vilka hundar som är lämpliga som tjänstehundar. De hundar som klarar testet grundutbildas. Efter grundutbildningen görs nya urvalsprocesser och tester för att se vilka hundar som fortsättningsvis är lämpliga som tjänstehundar. De som klarat testet får ytterligare utbildning för att bli patrull- eller preparatsökhundar. Hur hundarna tränas och vad de ska kunna baseras på vilka krav som har ställts. De hundar som inte anses lämpliga som tjänstehundar i Försvarsmakten tas om hand av andra myndigheter, fodervärdarna eller privatpersoner.
– Försvarsmaktens hundtjänst, med tjänstehundar och hundförare är en av Försvarets viktigaste sensorresurs. Det är ingen teknik som i dagsläget kan ersätta hunden och dess unika förmåga att spåra, säger stf flygvapenchefen brigadgeneral Carl-Johan Edström efter att själv ha provat på att genomföra ett preparatsök med en av FHTE:s tjänstehundar.
I dagsläget finns det runt tusen aktiva ekipage i Försvarsmakten. Runt en fjärdedel av hundarna är uppfödda via Försvarsmaktens hundavelsprogram, 78 procent av dessa hundar finns i flygvapnet, 18 procent i armén och 4 procent i marinen. Återstående hundar, cirka tre fjärdedelar, finns hos hemvärnet. Hemvärnets hundar är oftast privatägda och tränade via Svenska Brukshundsklubben för att klara sitt uppdrag.