Armén övar styrka och rörlighet

En skyttegrupp har gömt sig en bit in i skogen och har uppsikt över viktig korsning. Mellan träden hörs ett ökande muller av stridsvagnar. Gruppchefen ger snabbt ut order att besätta eldställningar och meddelar på radion att fienden är under framryckning. På Skövde övnings- och skjutfält utspelas en hård kamp mellan mekaniserade och motoriserade förband. Övningen Våreld 19 är en del av Arméns träningscykel som kulminerar nästa år med försvarsmaktsövning Aurora 20.

En Stridsvagn 122 framrycker med en Stridsfordon 9040C som följer tätt bakom under övningen Våreld 19. Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten
En grupp skyttesoldater har gjort halt och får nya direktiv av kompanichefen via radio under övningen Våreld 19. Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten
Från vänster: Jacob Runnquist, Jakob Forneman och Carl Söderberg, sitter på sin Stridsfordon 90 och pratar om övningen Våreld 19 som har varit intensiv men rolig. I bakgrunden syns delat av 42:a bataljon. Foto: Marcus Nilsson/Försvarsmakten
Soldat från K 3 ser ut över landskapet i en Helikopter 16, Blackhawk. Foto: Robin Krüger/Försvarsmakten
Överstelöjtnant Annelie Olausson, chef för 42:a bataljon. Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten
Kompaniordergivning Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten
Soldater från Livgardet i eldställning med pansarvärnsrobot under övning Våreld. Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten
Soldater framrycker i skogsterräng. Med minor och pansarvärnsvapen i rätt terräng är en skyttegrupp väldigt farlig mot fientliga fordon. Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten

Flera förband inom Armén och den andra brigaden ska slå en motståndare som finns i området kring Skövde. Manöverbataljonerna som deltar ser olika ut då de blivit förstärkta av olika förmågor som t.ex. ingenjörskompani eller pansarvärnspluton. Olika förutsättningar mot olika motståndare kräver flexibilitet på alla nivåer. En av bataljonerna är 42:a mekaniserade bataljonen som leds av överstelöjtnant Annelie Olausson.

Det är bra att öva tillsammans och korsvis underställa förband. Då övar vi flexibilitet och följsamhet. Det vi ska ha med i planeringen är att när vi övar med tillfälligt sammansatta förband så behöver vi längre tid för samträning för att få riktigt bra effekt under brigadskedet. Vi hade ett bra träningsskede när vi mötte andra mekaniserade förband och vi måste ha fler större övningar där många förband deltar för att skapa sådana möjligheter. Sen handlar det inte alltid om att vinna här och nu utan vi ska se till att det ger bra träning åt alla förbandstyper. När vi övar tillsammans så ger det effekt på arméns förmåga.

En kombination mellan styrka och rörlighet

Under ett moment fick en motoriserad bataljon förstärkta av ett mekaniserat kompani försvara nyckelterräng mot en mekaniserad bataljon. Samtidigt har en annan motoriserad bataljon fått uppgift att slå ett fientligt förband i ett annat område som ligger flera mil bort. Major Magnus Gimås är en del av övningsledningen för brigaden och tycker att man fått öva på rätt sätt med de olika förbanden som brigaden har till förfogande.

Ett motoriserat förband är lättrörligt och kan snabbt ta sig längre sträckor för att ta nyckelterräng som sedan kan utnyttjas av de mekaniserade förbanden. Just samspelet mellan motoriserade och mekaniserade förband fungerar bra och det är ett bra exempel som visar på att brigaden har både rörlighet och slagkraft.

Men Armén ska klara av att lösa fler uppgifter än ren mekaniserad strid. Under övningen har man luftlandsatt en lätt bataljon med hjälp av helikopter bakom fiendens linjer för att störa motståndaren genom eldöverfall. Samtidigt har Säkerhetsbataljonen skyddat brigadens bakre område mot ett liknande försök från fienden. Totalt har tolv förband deltagit med ca 3000 soldater.