Där amfibiekåren finns, har en motståndare svårt att vistas

Under cirka elva dagar har den marina beredskapsövningen pågått på västkusten. En övning som syftar till att den svenska marinen ska bli bättre på att säkra den sjöfart som vi i Sverige är beroende av, för att samhället ska fungera.

Amfibiesoldater inför minfällning. Amfibiebataljonen har via sensorpluton förmågan att både fälla minor och lyssna efter en motståndare under ytan. Foto: Jonas Olsson/Försvarsmakten
Amfibiesoldater ur amfibieskytte- och bekämpningskompaniet genomför de sista förberedelserna inför en landstigning. Med dessa enheter har amfibiebataljonen förmågan att ta tillbaka eller försvara de öar som är viktiga för att kunna hålla lederna in till våra hamnar öppna. Foto: Jonas Olsson/Försvarsmakten
Amfibiesoldater tillbakarycker efter genomfört eldöverfall. Foto: Jonas Olsson/Försvarsmakten
I händelse av att någon skadas finns tillgång till kvalificerad sjukvård. Under beredskapsövningen övades sjukvårdskedjan hela vägen från den ö där soldaten skadade till HMS Belos, där läkare mötte upp. Även inom andra amfibiebataljon finns sjukvårdsresurser i from av läkare, sjuksystrar och sjukgymnaster. Foto: Jonas Olsson/Försvarsmakten
En av flera viktiga vapensystem för att kunna försvara inloppen till våra hamnar är robot 17. Med roboten kan andra amfibiebataljonen hindra de fartyg som försöker ta sig in i den svenska skärgården. Foto: Jonas Olsson/Försvarsmakten
Med många små och dolda enheter har vi koll på vad som händer i skärgården. Foto: Jonas Olsson/Försvarsmakten
För att på bästa sätt försvara inloppen behöver vi samarbeta med övriga enheter i marinen. Genom våra mindre och snabba enheter utgör vi en resurs som snabbt kan sättas in mot en identifierad motståndare - såväl på som under ytan. Foto: Jonas Olsson/Försvarsmakten
Med övriga marinen ser vi till att lederna till och från våra hamnar förblir öppna. Foto: Tredje helikopterskvadronen/Försvarsmakten
Via bordningstroppen, som är en del av Amfibieregementet, har marinen möjlighet att ta sig ombord och kontrollera de fartyg som anlöper till våra hamnar. Foto: Tredje helikopterskvadronen/Försvarsmakten
Med övriga marinen bidrar vi till att hamnarna förblir öppna. Foto: Jonas Olsson/Försvarsmakten
Amfibiesoldater på väg mot nya uppgifter i Göteborgs skärgård. Foto: Jonas Olsson/Försvarsmakten

I beredskapsövningen har flera enheter ur Amfibieregementet deltagit, enheter med unika förmågor. Tillsammans har enheterna möjlighet att kontrollera ett givet skärgårdsavsnitt som exempelvis Göteborgs skärgård, spana och upptäcka hot i ett tidigt skede, borda ett misstänkt fartyg eller kontrollera vad som rör sig på, och under ytan. Där amfibiekåren finns,  har helt enkel en motståndare svårt att vistas.

– Den marina beredskapsövningen har gjort oss bättre på många sätt. Vi har fått öva i ett område där vi sällan övar, och det gör att vi nu har en bättre normalbild och kännedom om Göteborgs skärgård. Skulle någon försöka påverka inloppen till hamnarna  har vi förmågan att återta kontrollen. I och med övningen har vi även bevisat att vi har förmågan att med kort varsel, förflytta bataljonsförband från ost- till västkusten. Det är viktigt då vi idag endast är en bataljon, som ska kunna lösa uppgifter längs hela Sveriges kust. I och med övningen vet vi nu att förutsättningarna för att  etablera ytterligare en bataljon på västkusten, om politiska beslut tas, är goda, säger överstelöjtnant Patrik Berge chef över andra amfibiebataljonen.

Deltagande enheter ur Amfibieregementet under beredskapsövningen har varit 17:e bevakningsbåtkompaniet hemmavarande på Göteborgs garnison, Käringberget, och andra amfibiebataljonen som under övningen har utgått från Känsö där de varit förlagda.