Olle deltog vid FN-insatsen i Suez - nu överlämnar han sina historiska dokument

1966 stod trevåningshusen på Frösängsvägen i sörmländska Oxelösund färdigt. Några kilometer därifrån på Femöre togs samma år ”Batteri OD” i bruk – ett av de 30 fasta kustartilleribatterier som under det kalla kriget hade till uppgift att skydda den svenska kusten från en invasion. Vid den här tiden hade Olle Brennius redan sedan länge avslutat sin insats som lastbilsförare i Sveriges första FN-mission – Unef 1, den i Suez 1956.

Olle Brennius visar sin miniutställning för Daniel Nybling, regementsförvaltare vid Försvarsmaktens veterancentrum. Foto: Jesper Tengroth/Försvarsmakten

Ungefär samtidigt som ”Batteri OD” utgick ur krigsorganisationen i slutet av 90-talet började Olle Brennius hemma i lägenheten på Frösängsvägen att sammanställa foton, krigsdagböcker och sina egna dagboksanteckningar från insatsen i Suez.

En fredag i januari 2018 lämnar han över materialet till Försvarsmakten. I vardagsrummet har Olle Brennius dukat upp en miniutställning med fakta och bilder från insatsen:

— Våra egna lastbilar kom aldrig ner. I stället fick vi ta över gamla brittiska lastbilar från andra världskriget, berättar han för Daniel Nybling, regementsförvaltare vid Försvarsmaktens veterancentrum.

Lastbilarna gick då och då sönder i öknen och några sambandsmedel som kunde användas för att tillkalla hjälp fanns inte i fordonen. Om man inte räknar in signalspegel och rökfacklor, förstås:

— FN hade flyg som de skickade upp för att spana om det tog för lång tid, säger Olle Brennius och tillägger:

— När man åkte helt själv i öknen där det fanns nedgrävda minor var det klart att det inte kändes bra alla gånger.

Kontrasten till nutidens insatser i Afghanistan eller Mali är stora. Både på utbildnings- och materielsidan. Olle Brennius och hans kamrater fick några få dagars utbildning innan de skickades ner:

— I dag ser det helt annorlunda ut, förklarar Daniel Nybling och berättar om vilka olika fordonstyper som används i dagens internationella insatser.

Ute i köket har Olle Brennius fru Kerstin dukat fram kaffe, bullar och kakor. Från sidan har hon följt hans arbete med att dokumentera tiden i Suez:

— Det är bra att Olle får tanka ur sig lite nu när ni är här, säger hon och ler.

— Ja, jag är 85 år och vi är inte många kvar i livet. Därför tycker jag tycker det är viktigt att vår insats inte glöms bort – det är därför jag gjort det här, säger han och serverar Daniel Nybling lite mer kaffe.

När kaffet är uppdrucket slår Olle Brennius in de stora planscherna i papper innan han lämnar över dem till Daniel Nybling. Nu har han gjort sitt. Men insatsen, som inleddes nio år innan huset på Frösängsvägen i Oxelösund stod färdigt har satt sina spår. Liksom de 18 åren han lagt på att dokumentera den. Så släppa det helt, den kan han inte göra:

— Jag har allt sparat digitalt om det är nåt, säger Olle Brennius.

Daniel Nybling från Försvarsmaktens veterancentrum packar in materialet från Olle Brennius. Foto: Jesper Tengroth/Försvarsmakten