För Jonas och Jimmy som redan har en hel del erfarenhet är de här åtta dagarna mest en repetition, men det handlar också om att lära känna gruppen och prova ut den personliga utrustningen, som sedan kommer att förvaras på kompaniet och följa dem under de 6-8 år som kontraktet gäller. Vapen ska skjutas in, kängor ska ge lagom mycket skoskav den första veckan och skyddsmasken ska sluta tätt.
15:e flygbaskompaniet, som de tillhör, är ett så kallat rörligt flygbaskompani. Deras uppgift är att kunna ge sig ut och stödja flygvapnet med tillfälliga baser, till exempel Forward Air Refueling Points.
– Det knepiga är att få fram drivmedel så att helikoptrarna ska kunna verka så långt fram som möjligt. Så mycket rörligare än så här blir det inte, ofta handlar det om fort in och fort ut. Först går flygbassäkerhetspluton in och säkrar området, sedan kommer resten av kompaniet och inom 30 minuter kan vi ta emot de första helikoptrarna, säger Johan Heimdahl, ställföreträdande kompanichef.
Avancerade system och erfarenhetsutbyten
Kompaniet består av cirka 100 personer, varav en fjärdedel är GSS/T och resten kontinuerligt anställda. Båda kategorierna finns inom flygbassäk, underhåll och räddning, röjning och reparation (R3). Troppen för samband och informations system (SIS), har bara kontinuerligt tjänstgörande och sjukvårstroppen bara tidvis. Johan Heimdahl förklarar att SIS jobbar med avancerade tekniska system som förändras så fort att man inte kan syssla med dem lite då och då. För den medicinska personalen finns däremot inte tillräckligt med uppgifter för kontinuerlig tjänstgöring.
Ett exempel är William Nilsson som i det civila är sjuksköterska på barnakuten på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Han skrev på kontraktet i höstas och är nu i tjänst som GSS/T för första gången. Han vet ännu inte när han kommer att kallas in nästa gång, men det besvärar honom inte.
– Jag ser det här som en omväxling från mitt vanliga jobb.
Han känner inte att Akademiska sätter några begräsningar på honom som GSS/T och känner bara uppmuntran från sin närmaste chef.
– Jag är ju sjuksköterska i flygbaskompaniet också, så jag ser det som meriterande att vara här. Det ger mig mycket att träffa de andra kollegorna i sjukvårdstroppen som också jobbar civilt på olika ställen inom sjukvården.
Förändrad försvarsmakt
Huvudanledningen till att Jonas Olsson valde att bli GSS/T var att han gärna skulle vilja åka ut på insats igen och ser det som en fördel att ha en fot kvar i det militära. Det var trots allt bara sex år sedan han gjorde värnplikten på Kvarn, men han märker hur Försvarsmakten har förändrats på bara några år.
– Det är ett annat tänk nu, det märktes redan när vi var i Kosovo. Nu kan man bli bästa kompis med sin plutonchef och den känslan hade jag inte när jag var värnpliktig.
Jimmy håller med och tror, liksom Jonas, att det är behovet att rekrytera soldater som ställer nya krav. Här kan Jimmy ha nytta av erfarenheter från både sitt ”militära och sitt civila liv” som han säger. Han pluggar nämligen personal - och arbetslivsfrågor på universitetet. Han svarar diplomatiskt på frågan hur universitetsvärlden uppfattar att man kan vara soldat på deltid.
– Många har så… annorlunda bild av vad vi gör. Intresset är stort när jag berättar vad jag gör men de flesta vet så otroligt lite om Försvarsmakten.
Jimmy Falkcrona skulle gärna kombinera det bästa av två världar, kanske på HR centrum eftersom han gärna jobbar med rekrytering och där kan hans erfarenheter som GSS/T komma till nytta.