Under hela 2025 har Tyskland varit ansvarigt land att sätta upp styrkan EUBG25 och Tyskland har även ansvarat för den medicinska delen av förbandet som heter Medical Task Force. I denna ingår Sveriges förbandsbidrag till EUBG25, en traumatropp och en stabsofficer från Försvarsmedicincentrum i Göteborg. Dessutom ingår en svensk stabsofficer, också från Försvarsmedicincentrum, i EUBG:s Force Headquarters, (F)HQ, totalt 18 personer. Den svenska traumatroppen har stått i beredskap hemma i Sverige under hela 2025 men en stor del av styrkans materiel har funnits på plats i Tyskland, redo för insats.
Under året har man genomfört större övningar, i Österrike, Tyskland och Ungern, men också en mindre övning med den tyska 231.Bergsjägarbrigaden i Alperna för att behärska att kunna agera i alpin miljö.
Vi följde med på en övning på hemmaplan när traumatroppen övade strid i bebyggelse och grupperade en operationssal i befintlig infrastruktur. Där fick vi också två anestesisjuksköterskor och en anestesiolog.
Malena, anestesisjuksköterska
Hur länge har du jobbat i traumatroppen?
Lite mer än två år.
Vilka utmaningar ser du?
Den största utmaningen jag sett är den medicintekniska utrustningen. Svårigheten att få ut den senaste utrustningen, trots att vi är på insats, och att den ej är kompatibel med andra länders utrustning. Det är svårt att ändra på hemmaplan och administrativt tungt, det tar tid. Detta visar på behovet att öva mycket tillsammans, vi har olika arbetssätt och det gäller att vi utnyttjar våra resurser till max.
Svensk försvarsmedicinsk kompetens är hög och vi har gott anseende och vi står oss väl ute i Europa. Andra vill öva med oss.
Vad är det bästa med jobbet?
Omväxling. Vi har ett stort ansvar. Det är stor kompetensutveckling och dynamik. Jag möter och jobbar med många personalkategorier.
Vad har du lärt dig?
Att ta tillvara möjligheter att öva. Och det större europeiska perspektivet.
Bästa eller starkaste minnet från EUBG-året?
När vi övade med tyska bergsjägare och det beröm vi fick hur vi tog emot de skadade. De kände sig omhändertagna och trygga med oss. Att vi skänker trygghet till soldaterna.
Patrik, anestesisjuksköterska
Hur länge har du jobbat i traumatroppen?
Jag har jobbat på traumaplutonen i ca 3,5 år.
Vilka utmaningar ser du när det gäller arbetet i EUBG?
Även om det är ett bra samarbete mellan oss och våra internationella kollegor så har vi olika arbetssätt och den medicinska utrustningen skiljer sig till viss del. Övningarna har burit frukt och tidiga friktioner har lösts ju mer vi har övat tillsammans.
Vad är det bästa med jobbet?
Miljöombytet mellan den kliniska placeringen och den huvudsakliga tjänsten i försvarsmakten ger mig en bra mix av olika arbetsuppgifter. Att jag sedan har mycket bra kollegor gör det också lätt att gå till jobbet varje dag.
Vad har du lärt dig?
Jag har utvecklats inom det prehospitala omhändertagandet i framförallt den militära kontexten och jag har även fått utrymme att ökat mina soldatfärdigheter.
Bästa eller starkaste minnet från EUBG-året?
När väl ledningen för EUBG förstod vilken typ av enhet vi var och vilka förmågor vi hade, fick vi öva mer perifert med mer driftiga förband och visa vad vi kunde. Samarbetet var uppskattat och kontakten med förbandet behölls för ytterligare övningsverksamhet utanför ramen för EUBG.
Marcus, anestesiolog
Hur länge har du jobbat i traumatroppen?
Cirka 1,5 år.
Vilka utmaningar ser du när det gäller arbetet i EUBG?
Det har varit språkliga och kulturella utmaningar och även olika sjuksystem. Vi från Sverige har ett effektivare resursutnyttjande i vårt team och ett närmare teamarbete, vi är mer prestigelösa. De andra länderna är mer hierarkiska.
Vad är det bästa med jobbet?
Omväxlingen!
Vad har du lärt dig?
Att vara lite mer flexibel.
Bästa eller starkaste minnet från EUBG-året?
Bästa minnet är kontakten med den tyska läkargruppen, utbytet. Ett starkt minne är när det var 38 grader varmt i Österrike.
Traumatroppens uppgift har varit att utgöra förstyrka till, samt förstärka den tyska Role 2 Basic-enheten (R2B), en typ av mindre fältsjukhus som består av ett antal vårdplatser, IVA-platser samt röntgen. Traumatroppen är av typen Role 2 Forward (R2F), en mer framskjuten enhet med grupperingstid på under en timme som finns längst fram vid fronten. Man jobbar i första hand i fast infrastruktur, men har alltid med sig tält vilket gör att man kan gruppera självständigt. Tälten innehåller akutrum och en operationssal. Traumatroppen är specialiserad på liv- och extremitetsräddande kirurgi och avancerad resuscitering.
Traumatroppen består av totalt 16 personer; en lätt kirurgisk grupp (LKG) med åtta personer (tre läkare, två sjuksköterskor, två GSS/K och en SO), två lätta traumagrupper (LTG) med fyra personer (en läkare, en sjuksköterska och två GSS/K). Traumatroppen förflyttar sig oftast med terränggående fordon med sin utrustning i släpvagnar.
Traumatroppen är en av två traumatroppar i Traumapluton som i sin tur ingår i 2.kompaniet ur Sjukhusbataljonen. De utgör en operativ resurs i Försvarsmaktens insatsverksamhet. I Sjukhusbataljonen ingår också de två Sjukhuskompanierna som även är Försvarsmedicincentrums krigsförband.
Faktaruta:
Med huvudsyftet att kunna utföra fredsbevarande eller stabiliserande insatser inom en radie av 600 kilometer från Bryssel finns European Battlegroup, EUBG, en snabbinsatt del av EU:s stående förband Rapid Deployment Capacity (RDC) med högkvarter i Strasbourg, Frankrike.
Sverige bidrar under 2025 med en traumatropp till den tyskledda europeiska stridsgruppen (EUBG) helåret 2025. Senast Sverige deltog var 2020. EUBG utgör en central del i EU:s krishanteringsmekanism, EU RDC, som i sin tur utgör ett komplement till Natos avskräckning och försvar. Deltagande i EUBG möjliggör att utveckla både våra nationella förmågor och interoperabilitet inom ramen för kollektivt försvar.
Enheterna benämns Role 0 – 4 som beskriver en indelning i försvarsmedicinsk förmåga som återfinns inom Nato.