Tiden efter insatsen

Att befinna sig i ett insatsområde under en längre tid lämnar stora som små avtryck hos personalen. När insatsen avslutas och de lämnar området behöver de kunna ställa om från ett liv, till ett annat. Den omställningen är inte alltid lätt att göra, och därför ska och vill Försvarsmakten alltid följa upp den personal som varit iväg.

De första kollegorna från Mali 08 har nu börjat rotera hem. Amfibieregementet möter upp personalen på flygplatsen. Foto: Jonas Olsson/Försvarsmakten
Samtliga kollegor från Mali 08 kommer nu rotera hem under en knapp månad. Foto: Jonas Olsson/Försvarsmakten
Uppstart av uppföljningsarbetet på regementet, därefter väntar två dagar av samtal och undersökningar. Foto: Jonas Olsson/Försvarsmakten
Personalen åker direkt från flygplatsen till regementet för att påbörja uppföljningsarbetet. Välkomna hem! Foto: Jonas Olsson/Försvarsmakten

Det lagstadgade uppföljningsarbetet består av mycket mer än att tilldelas en medalj under högtidliga former. Det är ett systematiskt arbete som är väl planerat. Amfibieregementet använder sig av den metod som Försvarsmakten har arbetat fram för att säkerställa att samtlig personal får det stöd de behöver efter tiden i insatsområden.

– Det vi gör är att vi möter upp vår personal direkt när de landar och tar med dom till regementet. Väl där genomför vi bland annat uppföljningssamtal där de har möjlighet att prata med en psykolog vid behov. Vi pratar om omställningen till vardagslivet, vi genomför hälsokontroll och vi ser till så att personalen vet, var och till vem, de ska vända sig i framtiden om de behöver mer stöd, säger Nina Ekman rehabspecialist och anhörig- samt veteransamordnare på Amfibieregementet.

Även om den största delen av uppföljningen sker när personalen är åter i Sverige påbörjas en del av arbetet redan nere i insatsområdet. Arbetet innebär att förbandets HR-funktion besöker insatsområdet för att bilda sig en uppfattning om vilket stöd som behövs när kollegorna väl kommer hem. Bedömningen från det besöket ligger sedan tillgrund för uppföljningsarbetet på hemmaplan. 

Anhöriga och frivilligorganisationer utgör ett viktigt stöd

Under tiden som personalen befinner sig i insatsområdet träffar regementet även deras anhöriga, vid så kallade anhörigträffar. Vid träffarna diskuterar anhöriga och representanter från regementet vad man som anhörig kan göra om man upptäcker att det föreligger behov av stöd. Även om arbetet kring att fånga upp eventuellt stöd är omfattande, är det lyckligtvis få som är i behov av det.  

– Hur våra veteraner mår är något som har undersökts, och resultaten visar att de mår bättre än allmänbefolkningen i stort. Det är på sätt och vis ett ganska väntat resultat, då personalen som åker iväg är tränade för att klara av den här typen av insatser. Men även om många mår bra så räcker det med att en inte gör det - då är det vårt ansvar att hitta och stötta den individen, säger Nina.

Utöver det arbete som regementet gör är det många fler som engagerar sig i våra veteraners välmående. Det finns nämligen en rad olika frivilligorganisationer som bland annat Invidzonen, Svenska Soldathemsförbundet, Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna, Sveriges Militära Kamratföreningars Riksförbund och Idrottsveteranerna. Tillsammans med regementet och anhöriga utgör frivilligorganisationerna en viktig del i arbetet med att ta hand om våra veteraner.