Högtryck för Försvarsmaktens ammunitionsröjare

Nationella insatser för ammunitionsröjare

En granat i Dalkarlsberg, fastigheter belamrade med vapen och granater i Dalarna samt oexploderad ammunition på övnings- och skjutfältet i Trängslet utanför Älvdalen.

Här ses Totalförsvarets ammunitions- och minröjningspersonal med boende i Dalkarlsberg framför skyddtäckningen i sand och betong.
Här ses Totalförsvarets ammunitions- och minröjningspersonal med boende i Dalkarlsberg framför skyddtäckningen i sand och betong.
Totalförsvarets ammunitions- och minröjningspersonal med boende i Dalkarlsberg framför skyddtäckningen i sand och betong. Foto: Joakim Elovsson
Bilden visar major Gary Campbell från Swedec, när han rekognoserade granaten i Dalkarlsberg. Granaten skymtar i nedre högra hörnet och huset är alldeles i bakgrunden.
Redan tidigt i somras var major Gary Campbell från Swedec och rekognoserade granaten i Dalkarlsberg. Granaten skymtar i nedre högra hörnet och huset är alldeles i bakgrunden. Foto: Försvarsmakten
Bilden visar ett hus med olika skyddsåtgärder. Det innebär att täcka med spånskivor eller tejpa fönsterrutor.
Ortsborna i Dalkarlsberg fick göra olika skyddsåtgärder på de hus som låg inom 350 meter från sprängplatsen. Det innebar att täcka med spånskivor eller tejpa fönsterrutor. Foto: Joakim Elovsson, Försvarsmakten
Bilden visar mängder av ammunitionsskrot hittade hos den åtalade mannen i Falun.
Mängder av ammunitionsskrot i mannens trädgård i Falun. Foto: Stefan Robertsson, Försvarsmakten
På bilden ses kapten Sven Johansson som var ansvarig chef för insatsen i Falun där omkring 1 000 ton ammunition och vapen hittades i september.
Kapten Sven Johansson var ansvarig chef för insatsen i Falun där omkring 1 000 ton ammunition och vapen hittades i september. Foto: Eric Salomonsson, Dala-Demokraten
En närbild av den franska granaten på skjutfältet innan den oskadliggjordes. En stor påverkan på granaten som uppstod vid nedslaget.
En närbild av den franska granaten på skjutfältet i Älvdalen innan den oskadliggjordes. Foto: Lars Karlsson, Försvarsmakten
Bilden visar fanjunkare Frans Eriksson som arbetar med granaten inne i skyddstäckningen.
Fanjunkare Frans Eriksson arbetar med granaten inne i skyddstäckningen. Foto: Joakim Elovsson

Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, Swedec, och Göta ingenjörregemente, Ing 2 vid Eksjö garnison har haft bråda dagar under hösten och röjt ammunition både i egen regi och på uppdrag av Polismyndigheten i Sverige.

380 kilos granat i trädgård

Granaten i Nora, eller mer korrekt Dalkarlsberg, uppmärksammades redan i våras vid ett husägarbyte, då den nye ägaren reagerade på en stor granat i trädgården. Granaten hade funnits där sedan 30-talet, men ingen hade tidigare tänkt så mycket på den. Granaten har på något sätt hamnat i trädgården och under många år varit både leksak åt barn och ett annorlunda trädgårdssmycke.

I första hand kontaktades Polisen som ansvarig myndighet och de i sin tur sökte stöd från Försvarsmakten. Uppdraget gick till Swedec och major Gary Campbell med kollegorna fanjunkare Frans Eriksson och Erik Jonasson, sakkunniga inom området. Inledningsvis skulle de fastställa om granaten var farlig eller inte.
– Granaten fanns inte med i EOD IS, Försvarsmaktens databas över ammunition, eller i Swedecs bildbank berättar major Gary Campbell. Jag gjorde förfrågan bland mina kollegor i Sverige men även i Europa och USA om de kände till granaten.
– Det vi kom fram till fortsätter Gary var att granaten troligen var en prototyp tillverkad i England och använd vid kruttester av Bofors och testad vid övningsfältet som ligger alldeles intill trädgården.
Det visade sig att det blev en gedigen samverkan mellan kommunen, Länsstyrelsen i Örebro, Polisen, MSB, Räddningstjänsten, SOS Alarm och Försvarmakten med flera inblandade under en lång period. Totalförsvaret blev i allra högsta grad övat!

Granaten oskadliggjordes med hjälp av sprängning på ett säkert sätt då den täcktes över av ett betongfundament och därefter ett berg av sand. Hus och annan egendom utrymdes och säkrades med olika tekniker. Händelsen blev väldigt uppmärksammad i media.

Ammunition och vapen på fel ställen

Inte nog med granaten i trädgården, i september gjorde Polisen ett tillslag i Dalarna och i Skåne mot olika fastigheter, där det fanns misstanke om olaglig förvaring av ammunition och vapen. Polisen fann omkring 1 000 kilo ammunition!

Ammunitionsskrot och gasflaskor i Falun.
Swedec - Totalförsvarets ammunitions och minröjningscentrum.
Gasflaskor och ammunition sida vid sida, en farlig kombination mötte ammunitionsröjarna i Falun. Foto: Stefan Robertsson


Fastigheterna tillhörde en och samma person, som häktades för olaga vapeninnehav. Polisen begärde stöd av Försvarsmakten och uppdraget gick även den här gången till experterna på Swedec och Ing 2.

Ammunitionsröjningspersonalen med ansvarig chef kapten Sven Johansson, plutonchef avancerad sökpluton, gav stöd till Polismyndigheten med att identifiera och klassificera ammunitionen, de fick även i några fall oskadliggöra ammunition.

– Min personal under insatsen gjorde ett fantastiskt arbete, berättar han.
Stefan Robertsson, lärare på Swedec, var en av ammunitionsröjarna som deltog i arbetet.
– Det var mycket givande att få möjligheten att bedriva skarp insats även i Sverige.

Granater funna i trädgård i Falun. 
Swedec - Totalförsvarets ammunitions och minröjningscentrum.
Granater låg under en presenning i den åtalade mannens trädgården i Falun. Foto: Stefan Robertsson


Försvarsmaktens ammunitionsröjningar på skjutfält

Försvarsmakten utför även röjningar av oexploderad ammunition på sina skjutfält. Swedec gav stöd vid Älvdalens skjutfält i Dalarna. Försvarets materielverk, FMV, provsköt granater för Frankrikes räkning på Älvdalens skjutfält för lite drygt ett år sedan. En av granaterna exploderade inte och i år fick Swedec frågan om att oskadliggöra den. Förvaltare Claes-Inge Karlsson och kapten Lars Karlsson åkte på uppdraget.
 – Ett friläggningsarbete som fick utföras med försiktighet på grund av tändrörets konstruktion förklarar Claes-Inge Karlsson, men ett viktigt arbete för att kunna använda provytan igen. Det krävdes dock ett ganska omfattande förarbete och, som alltid, med säkerheten i fokus, tillägger Claes-Inge Karlsson.

Nationellt och internationellt

– Det har varit många uppdrag den här hösten för ammunitionsröjarna och då är endast nationella insatser nämnda, berättar chefen för Swedec överste Fredrik Zetterberg.
 – Vår kompetens är en viktig samhällsresurs som är efterfrågad både nationellt och internationellt.
– Trots att vi inte varit i krig på över 200 år har vi övat väldigt mycket på våra skjutfält och det har gjort att en del ammunition är på platser där de inte bör vara, både som utsmyckning på en spiselkrans och kvar i marken på våra skjutfält. Röjning på skjutfält är Försvarsmaktens ansvar och övrig röjning i samhället är Polismyndighetens ansvar.

Dessutom förändras hotbilden i vår omvärld ständigt och tyvärr gäller det även i Sverige idag. Hotet i samhället är Polisens ansvar, men vi har ett nära samarbete med dem så Swedec och Ing 2 stödjer med expertishjälp och handfast ammunitionsröjning vid behov.
– Jag och mina kollegor vill skänka en extra tanke till  ammunitionsröjare som är på utlandsuppdrag, de gör en fantastisk insats och röjer under en helt annan press, avslutar överste Fredrik Zetterberg.