– Jag hade tänkt ta ett sabbatsår och jobba i en butik. Men jag stannade i fem år. Jag hade en föreställning om att det skulle vara på ett visst sätt i butiken, och när jag väl kom dit var verkligheten en helt annan, säger rekryt Vicky Jakobsson.
Vicky berättar att hon sökt efter ett arbetsliv som betyder något. Detaljhandeln var ytlig och att nu istället få jobba med logistik i Försvarsmakten innebär en chans att få göra skillnad på riktigt. Från sitt tidigare arbete hoppas hon kunna använda sina erfarenheter även i Enköping.
– Under min tid inom handels lärde jag mig mycket om människor och om ledarskap. Det är egentligen ingen skillnad mellan det och att jobba i Försvarsmakten. Den enda skillnaden är att det här sker under lite andra förutsättningar, säger Vicky.
Kanadensisk polis blir svensk militär
För ett par år sedan kom Czack Mirambo till Sverige från Kanada där han jobbade som polis. Även om han upplevde det som ett omväxlande jobb tycker han mer om att jobba i Sverige. Under den tiden hann han även med att tjänstgöra i den Kanadensiska armén. Czack berättar att det egentligen inte är någon större skillnad mellan Kanada och Sverige, med undantag för hur de bägge ländernas militärer fungerar.
– Det är mycket roligare här. I Kanada var armén en kopia av USA. Allt som de gjorde skulle vi också göra. Här tänker vi fritt, och gör det som passar oss bäst. Det märker man framför allt när vi tränar. I Sverige har vi riktigt roliga träningspass, medan det i Kanada var mer stelt och byggde på enkla moment, säger Czack.
Czack har som mål att bli officer. Att ha mål i livet är viktigt för honom, och att kombinera officersyrket med att ha familj ser han inga problem med.
– Jag har två barn. Nu har jag konstiga arbetstider, men när min utbildning är klar kommer jag att kunna komma hem oftare. Jag ser inga problem med att ha barn och att jobba i Försvarsmakten, säger Czack.
Varsel ledde till karriär
Rekryt Mikael Johansson är en av de äldsta på Ledningsregementets GMU i år. Som 33 år gammal har han tagit på sig en ansvarstagande roll.
– Jag ser mig lite som en sämre far, säger han och skrattar.
Han menar att många av de yngre rekryterna har haft det bra hemma och inte är vana vid att ta ansvar själva.
– Just därför känner jag mig som en sämre far. Jag får tjata lite på dem ibland. Jag är van vid att få ta ansvar, det blir så när man är vuxen. Men jag är nog inte helt fel ute, de har trots allt röstat fram mig som förtroendevald, säger Mikael.
Mikael genomförde aldrig värnplikt, något som han ångrar. Med nya frivillighetssystemet fick han en chans nu, till stor del tack vare att industrin hemma i Hallstavik genomförde ett stort varsel.
– Industrin är inte direkt lysande. Jag har länge haft en vilja att bli militär, och när jag blev varslad fanns det inte längre några bortförklaringar. Även om det i sig var tråkigt att bli av med jobbet är jag glad för att jag fick en möjlighet att jobba här istället. Hade jag inte tagit den här chansen så vet jag att jag skulle ångra det resten av mitt liv, säger Mikael.
Fortsättning efter GMU
Gemensamt för alla tre rekryterna är att de kommer att fortsätta jobba på Ledningsregementet efter slutet på sin GMU. Precis som alla andra GMU-rekryter har de en anställning klar om de blir godkända på utbildningen.
– Ledningsregementet är en trygg arbetsgivare som tar hand om oss. Det känns bra att vara här. Många av oss är inte direkt intresserade av vanliga skyttetjänster, utan vill hjälpa till på något annat sätt. Ett engagemang i Försvarsmakten är så mycket mer än att vara vanlig skyttesoldat. Jag vill arbeta bakom kulisserna och säkerställa att allting fungerar som det ska. Jag vill göra skillnad på riktigt. Precis det kan jag göra här, säger Vicky.