Det är fortfarande nästan en timme kvar tills vakthavande officer purrar
en sovande korvett, men kocken Hanna Kämpe är redan vaken. Frukost
till ett 40-tal hungriga kollegor ska förberedas: frallorna tas fram, äggen kokas och kaffebryggaren sättas på. När frukosten serverats har också kollegan Filip Gustafson-Heimer anslutit i byssan och tillsammans sätter de igång diskmaskinen, planerar lunchen och brygger mer kaffe. Planeringen avbryts när fartyget kastar loss. Då blåses "Klart Skepp", vilket innebär att alla ombord – både styrbords och babords vakter – bemannar sina drabbningsplatser. Då byter kockarna skepnad till fartygets sjukvårdare och dukar och förbereder vårdmateriel i en av mässarna. Klart Skepp blåses nästan alltid vid losskastning, då det är ett bra sätt att se att alla är på tårna och att allt fungerar.
– Jag kommer från Torsåker, en håla mellan Falun och Gävle. Efter att ha jobbat på stålverkets personalmatsal och säsong i Åre, var jag också kock i Stockholm ett kort tag innan jag gjorde GMU hösten 2012. Nu har jag varit ett år på Helsingborg och stortrivs, säger Hanna.
– Min pappa är kock så jag visste vad yrket innebar. Sedan har jag alltid varit försvarsintresserad, så när musikerplanerna inte funkade efter studenten sökte jag GMU i fjol och gick därefter befattningsutbildningen på marinens indenturskola i Karlskrona, säger Filip.
Fritering förbjuden
Inför lunchlagandet uppstår diskussion mellan Hanna och Filip om hur makaroner bäst stuvas: gräddkokas eller blandas ihop med en bechamelsås? Det sistnämnda alternativet vinner.
– Men hoppa över muskotnöten, säger Filip och rynkar på näsan.
– Överhuvudtaget försöker vi undvika prefabricerad mat. Pytt är kanske undantaget, men vi brukar dryga ut den med passande rester. Dessutom är det mat som ger ekonomiskt utrymme att lägga mer pengar på annan mat, säger Hanna medan hon steker falukorvsskivor på stekbordet.
Något som är förbjudet i matlagningsväg ombord är flambering, av ganska naturliga skäl.
– Flambera och fritera är inte aktuellt. Ombord på brittiska örlogsfartyg är omkullvälta fritöser den vanligaste brandorsaken, säger Filip medan han drar på sig sjöstridsdräkten ovanpå kockkläderna. Nu väntar nämligen den praktiska delen av dagens skyddsvaktsutbildning – skjutning med Automatkarbin 5D på fartygets helikopterdäck.
Avbrottet i arbetet
När lunchen serveras i sjömansmässen äts det stuvade makaroner och stekt falukorv med god aptit.
– Ombord på ett fartyg gör man tre saker: jobbar, sover och äter. Måltiderna är avbrottet i rutinerna, det är också då man hinner träffa andra i besättningen och umgås lite, säger sjömannen Robin Karlsson.
– Att hela tiden leva efter sextimmarsvakter skapar lätt tristess. Jag är från armén från början och här är maten så mycket bättre, säger kollegan Benjamin Topalovic.
I byssan styckar Hanna högrev till kvällens kalops. Arbetsdagen tar slut först vid halv elva-tiden i kväll.
– Vi äter fyra gånger per dygn. Frukost, lunch, middag och nattskaffning, så en kock är alltid vaken, säger hon.
Myten säger att man lätt lägger på sig några extra kilon ombord på en korvett. Stämmer det?
– Om man går upp i vikt? I så fall är det ditt eget ansvar. Men visst är det lätt hänt med så här god mat, säger Robin Karlsson med ett skratt.
FOTNOT: En längre version av texten publicerades i personaltidningen Försvarets forum, nummer 3 2014 (pdf, öppnas i nytt fönster).