På jakt efter ett elektroniskt fingeravtryck

Korvetterna Nyköping och Karlstad ligger strax utanför Blekingekusten och spanar efter en grupp fientliga stridsfartyg, bland dem ett landstigningsfartyg. Fienden denna gång är HMS Carlskrona och två bevakningsbåtar. Övningen Swefinex14 är igång och just nu övar korvetterna i att hitta och insätta vapen mot motståndaren utan att själva röja sig.

Att urskilja just den radarsignalen man letar efter, bland alla andra, är ofta utmaningen. Stridsledningscentral.
Att urskilja just den radarsignalen man letar efter, bland alla andra, är ofta utmaningen. Stridsledningscentral.
Att urskilja just den intressanta radarsignalen man letar efter, bland alla andra, är ofta utmaningen. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
När man fått en position på målet avfyrar man sjömåsrobotar, fingerat, som senare utvärderas.
När målet är hittat övar man i att avfyra simulerade sjömålsrobotar. Vapeninsatsen utvärderas efter övningen. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
HMS Karlstad
HMS Karlstad är Försvarsmaktens nyaste korvett. Foto: Michaela Linge/Försvarsmakten

 Korvetterna har en avancerad spaningsradar som kan upptäcka andra fartyg och flygplan på långa avstånd. Nackdelen med att använda den är att man röjer sig själv. Ett av alternativen som återstår är att med hjälp av signalspaning hitta det man letar efter.

Små detaljer skiljer

Telestridsbefäl Peter Hjerpe och signalspanare Arne Gausel Pelaez sitter i stridsledningscentralen på HMS Karlstad och letar efter just de fientliga radarsändningarna. De tas emot av en särskild antenn på korvetten och presenteras på skärmar. Man ser också från vilken riktning sändningen kommer ifrån.

- Varje radar har sitt eget fingeravtryck. Små skillnader i exempelvis frekvensen gör att den skiljer sig från andra, även av samma typ, säger Peter Hjerpe.

Specialtillverkad militär utrustning, som en spaningsradar, är mycket avancerade och har långa räckvidder. Det gör också att de är ganska lätta att urskilja bland allt annat som sänder.

- Att däremot leta efter en vanlig civiltillverkad navigeringsradar, som finns på varje större fartyg, är svårare. Just den man letar efter, drunknar lätt i alla andra liknande som finns i närheten, fortsätter Peter.

De båda korvetterna ligger en bra bit ifrån varandra. På så sätt kan man få en noggrann position. När man lägger ihop riktningarna som de båda korvetterna fått fram bildas ett kryss, i mitten av det finns det man letar efter.  De fientliga fartygen är lokaliserade och sjömålsrobotar avfyras simulerat. Efter övningen lägger man ihop alla fartygens data och kan utvärdera om man lyckats bekämpa de fientliga fartygen eller inte.