Försvarsmakten ger dig vingar

Från grundutbildning till fallskärmsjägare på ett år

En fallskärmsjägare ses ofta som den yttersta spjutspetsen i arméns underrättelseförband. Anton Lindén är en av dem som tagit klivet ut ur Herkules-planet. Numera kan han stolt titulera sig fallskärmsjägare, även om utbildningen fortfarande är långt ifrån över och vägen dit varit allt annat än enkel.

Anton iklädd en fallskärmsjägares vinröda basker. I bakgrunden syns fallskärmsjägarnas motto: Vilja - Mod - Uthållighet. Foto: Robin Krüger/Försvarsmakten
Fallskärmsjägare hoppar fallskärm från lastrampen på ett Herkulesplan. Foto: Robin Krüger/Försvarsmakten
Örnparaden, då soldaterna officiellt får titeln fallskärmsjägare, markerar slutet på den tio veckor långa grundkursen i fallskärmsjägartjänst. Foto: Robin Krüger/Försvarsmakten

– Ibland har jag verkligen velat skrika rakt ut och kasta av mig den tunga ryggsäcken. Men det är bara att härda ut, peppa kompisen bredvid och fokusera på målet, säger Anton och ler.

Inspirerande befäl

Redan under grundutbildningen ställde Anton in siktet mot att bli fallskärmsjägare, tack vare ett inspirerande befäl.

– Han var den som alltid visade mer, alltid kunde mer och jag kände att jag ville bli en del av den gruppen som han tillhörde. Han var en stor inspirationskälla till varför jag valde att faktiskt söka, berättar Anton.

Direkt från grundutbildningen

Direkt efter genomförd grundutbildning fortsatte Anton utbilda sig, men denna gång mot fallskärmsjägare som inleds med en tre månader lång intensivfas. När du klarat de första tre månaderna är du officiellt fallskärmsjägare, även om utbildningen fortsätter i nio månader till.

– För mig passade det bra att fortsätta direkt efter GU. Jag hade redan vanan inne att det var intensivt så det var bara att köra på. Går du från anställd soldat har du ju däremot med dig spetskompetenser och bredare erfarenhet som du kan ha nytta av, resonerar Anton.

Höga höjder har lockat

Höjder har alltid varit något som tilltalat honom. På fritiden sysslar han med downhill skateboarding och vandrar gärna i berg. Adrenalinpåslaget genom fysiska aktiviteter är någonting som tilltalar honom och därför är det kanske inte en slump att han hamnade hos fallskärmsjägarna där mycket av tiden går åt till just fallskärmshoppning. Huvuduppgiften är att självständigt röra sig över stora områden och samla in information genom fast och rörlig spaning. Man ska kunna verka på barmark, snö och marina områden och som fallskärmsjägare behöver man därför tycka om träning och utmaningar.

– Det som motiverat mig under tuffa perioder har varit fallskärmen. Att stå i Herkulesplanet, se hur rampen fälls ner och mötas av ett glittrande Vättern nedanför. Sedan kasta sig rakt ut och nedåt mot glittret. Vid vårt alla första hopp var jag den första som gick utbildningen som hoppade, direkt efter tre erfarna fallskärmsjägare. Det var så himla mäktigt att få uppleva det.

Viljan är viktigast

Som fallskärmsjägare tror Anton att det är viljan som är det viktigaste. Vem du är eller var du kommer ifrån varierar över hela skvadronen, men det gemensamma de alla har är viljan att vara just fallskärmsjägare.

– Om man har viljan att komma hit, är det hälften av det som krävs. Jag har alltid strävat högt och är en riktig tävlingsmänniska, berättar Anton. När jag bestämde mig för att gå med i Försvarsmakten frågade jag efter den mest utmanande utbildningen de hade. Så hamnade jag på grundutbildningen mot jägare på Livregementets Husarer, K 3.

Vill du bli Antons kollega? 323:e fallskärmsjägarskvadronen rekryterar just nu fallskärmsjägare. Läs mer på sidan Lediga jobb.