När Micael Bydén 2011 tjänstgjorde som stabschef vid Regional Command North i Isaf (International Security Assistance Force) var mycket annorlunda med svenska ögon. Då fanns flera hundra svenska soldater, bland annat i form av ett skyttekompani på plats. I dag tjänstgör totalt 28 svenskar inom RS (Resolute Support); tre i huvudstaden Kabul och resterande 25 i Mazar-e-Sharif. Och uppgiften för svenskarna är annorlunda: från stöd vid strid till rent rådgivande.
– Även säkerhetsläget har förändrats jämfört med när jag tjänstgjorde, en förändring till det sämre. Då var det lugnt i till exempel Kunduz, men det förklarades till stor del av Isaf-styrkornas närvaro. Nu har den afghanska armén själva blivit bättre. De tar initiativ och genomför operationer på egen hand, med råd och assistans av Resolute Support, säger Micael Bydén.
FLYGVAPNETS FRAMGÅNG
Den afghanska arméns framsteg delas inte fullt ut av den afghanska polisens, menar ÖB.
– De har fortfarande ganska dåligt rykte hos befolkningen, delvis på grund av korruption. Afghanistan måste bygga upp sina samhällsfunktioner med ett fungerande rättsväsende, men också skolor och utbildningsmöjligheter. Här ser jag hopp i den yngre generationen, som trots att de vuxit upp med krig ser möjligheter.
ÖB testar afghanska flygvapnets simulator.
Foto: Dag Enander/Försvarsmakten
Några med mycket god utveckling är de afghanska specialförbanden liksom det afghanska flygvapnet.
– Det existerade inte 2011. I dag både utbildar de och gör skarpa insatser, bland annat genom att ge luftunderstöd via helikoptrar och flygplan.
Luftunderstödet används även mot den omfattande knarkproduktionen. Afghanistan producerar 90 procent av världens opium, grunden till heroin. Och produktionen ökar. Nyligen släpptes en FN-rapport där det konstaterades att den afghanska opiumodlingen ökade med 43 procent förra året. Med tanke på att ett kilo torkat råopium kostar 1 000 dollar i Afghanistan, men 90 000 dollar på gatan i Västeuropa, så inser man snart att det finns mycket inflytelserika afghaner som inte alls har lust med lag och ordning.
DRYGT TVÅ DYGN
En insatsresa med överbefälhavaren tenderar att bli intensiv. Den 58 timmar långa resan med statsflyget från Bromma var inget undantag. Ett antal möten med ambassadörer, ministrar och generaler hölls i både Kabul och Mazar-e-Sharif.
Bland programpunkterna fanns också ett besök på RSM-högkvarterets Joint Operation Centre, där en amerikansk överste på typisk texasdialekt berättar att talibanerna de senaste månaderna försökt erövra sju regionhuvudstäder, men kammat noll.
– That makes it zero for seven tries, in my opinion. I was here four years ago and today the Afghan army and police can do things they didn’t even was close to do then.
Han berättar vidare att inom loppet av 36 timmar anfölls 26 checkpoints av talibaner, men att ingen föll.
– That’s great, but now it is crucial that the Afghans get out their wounded and get supplies and reinforcements in.
STOLTA SOLDATER
I dag är det förbandet FS 31 (nu FS 32) som tjänstgör i Afghanistan, vilket betyder att Försvarsmakten varit på plats i 15 år. Regeringen har föreslagit en fortsatt svensk militär närvaro med högst 50 tjänster under 2017.
– Det är för tidigt att lämna landet nu. Utvecklingen går framåt men ganska långsamt. Afghanistan behöver vårt stöd, bland annat genom de rådgivare som arbetar på 209:e armékåren, säger ÖB.
Som alltid är det möten som människor som Micael Bydén uppskattar mest.
– Att få träffa den svenska personalen som gör ett strålande arbete, både i Kabul och i Mazar-e-Sharif. Det gör störst avtryck, men också partnernationers personal och inte minst att få se stoltheten hos de afghanska soldaterna på Camp Shaheen är häftigt.
Artikeln har tidigare publicerats i Försvarets forum nummer 6, 2016