Tillbakablick på jämställdhet

Kvinnor och män tjänstgör i dag sida vid sida inom den svenska Försvarsmakten. Alla oavsett kön är välkomna och efterfrågade för att bidra med sin kunskap och kompetens. Här kan du läsa om hur detta arbete vuxit fram över tid.

Medaljutdelning för svenska FN-soldater, däribland flera kvinnor, i Almnäs vid hemkomsten från Kroatien. Foto: Försvarsmakten

Kvinnor har funnits i Försvarsmakten sedan början av 1900-talet inom frivilligorganisationer som Blå Stjärnan och Lottorna eller i civila tjänster. Den första kvinnan som gjorde värnplikt var Inger-Lena Hultberg, som 1962 gjorde marktjänst inom flygvapnet. 

Men hon var ett undantag. Det skulle dröja till 1980 innan kvinnor kunde söka vissa tjänster och utbildningar i det militära. Det året sökte 103 tjejer till den frivilliga grundutbildningen i flygvapnet. Trettio av dem påbörjade utbildningen och 28 genomförde den.

1989 ett nyckelår 

Året därpå beslutade riksdagen att både kvinnor och män ska kunna rekryteras till befälsyrken inom alla försvarsgrenar. Kvinnor tilläts tjänstgöra som officerare, och senare också som soldater och sjömän. Kvinnor fick formellt inträde till alla delar av Försvarsmakten 1989, men fram till 1994 krävdes att kvinnor avsåg att göra officersutbildningen för att överhuvudtaget få göra värnplikt.

I Försvarsmakten arbetar dagligen cirka 20 100 personer, av dem är cirka 18 procent kvinnor. Bland officerare och specialistofficerare är nivån 7 procent och bland gruppbefäl, soldater och sjömän cirka 11 procent kvinnor. Andelen kvinnor bland de civilt anställda i Försvarsmakten är i dag 40 procent.