Wing Commander Peter McCreedy, brittisk försvarsattaché.
Foto: Johanna Wallén/Försvarsmakten
Nere på Saggats is i höjd med Årrenjarka brinner eldar för att ta vid och lysa upp platsen som solen just håller på att lämna. Det är kalla minus tjugo grader och röken stiger ur munnarna på soldater och officerare som står axel mot axel med sina brittiska kollegor.
Stämningen är högtidlig, men dämpad. Arméchef Jonny Lindfors håller tal och hedrar den kamrat som personalen från K 4 just förlorat i en tragisk olycka nere i Österrike.
Tre flaggor vajar i vinden, uppspända mellan två frostiga björkar. Den svenska, den brittiska och Natoflaggan.
– Sverige och Storbritannien är bundna till varandra geografisk, vi är Natos nordvästra område och vi är allierade inom Joint Expedition Force också. Både länderna har ett stort fokus på Nordkalotten och den baltiska regionen. Att våra rangers är här och tränar med K 4 i norr är ett bra sätt att visa det samarbetet på, säger Wing Commander Peter McCreedy, brittisk försvarsattaché, som rest upp från Stockholm för att se sina landsmän erhålla den svenska jägarbågen.
Under många år har svenska Norrlands dragonregemente K 4 varit en samarbetspartner till brittiska rangers - utbildat, samövat, tränat och lärt av varandra. På sistone har den brittiska närvaron varit tydligare och mer konstant i Arvidsjaur - så tydlig att tio brittiska rangers nu tilldelas den svenska jägarbågen.
– Nästa år kanske det är 20. När man tittar på hoten vi möter och de uppgifter vi ska ta oss an tillsammans, säger Wing Commander McCreedy.
Att svenska och brittiska ryggsäcksförband krokar arm är ingen slump - uppgifterna är liknande. Men McCreedy understryker vikten av att fler nationer tar ett kliv fram och stärker sina förmågor att verka i den strategiskt viktiga arktiska miljön.
– K 4 står ut eftersom de är experter inom området. De var högt ansedda inom Nato redan innan Sverige gick med. Så vi vill så klart komma och träna med de som bäst förstår den här miljön och som kan lära oss att göra detsamma.